Angelina Dimiter Taikon, hoppas att den nya lagen ska öka kunskaperna om de nationella minoriteterna.

Från trakasserier till kulturell trygghet

Romer har behandlats illa i Sverige under lång tid. Romer fick inte ens gå i skola förrän på 1960-talet. Sedan dess har mycket förändrats. Idag är romer en nationell minoritet. Det gör att romer fått nya möjligheter.

Minoritet.se har gjort ett besök på Nytorpskolan i södra Stockholm. Här möter vi många elever som berättar att de inte längre är så utsatta. Istället är de stolta över sin kultur.

På bordet i skolan står en tigerkaka som eleven Chanel har bakat. Hon går i en speciell klass som kallas Roma kulturklass. Angelina Dimiter Taikon är föreståndare för klassen. Hon säger att eleverna får lära sig saker både av lärare och genom att göra saker. Som till exempel baka.
– Det är viktigt att bevara kulturen, att lära sig saker som att baka, och att följa våra renlighetsregler, säger hon.

Roma kulturklass har 29 elever i olika åldrar. Det är annorlunda att gå i en klass där alla är romer. I vanliga fall är nästan ingen rom, och då blir den enda romska eleven alltid ett undantag. Eleven Gino berättar att flera mobbats och kallats zigenare på andra skolor. Klasskompisen Ketty håller med.
- Och det handlar inte bara om elever. Jag har varit med om att lärarna trakasserar romska elever, säger Ketty.

Angelina Dimiter Taikon är föreståndare för Roma kulturklass. Hon berättar om hur det var när hon började skolan, år 1969. Då fick barnen inte prata romanes som är romers språk. De fick bara prata svenska. Många romska elever fick det svårt. De glömde bort sitt språk och fick sämre självkänsla.
– Vårt språk är en livsstil, en kultur, säger Angelina Dimiter Taikon.

Många av föräldrarna till eleverna i Roma kulturklass kan inte läsa eller skriva. Därför fotograferar eleverna istället vad de har gjort i skolan. På så vis kan föräldrarna hänga med och se vad deras barn lär sig.

Angelina Dimiter Taikon säger att det varit viktigt för romer att de blev erkända som en nationell minoritet. Det hjälpte till exempel Roma kulturklass att starta. Hon säger att romer fått bättre självkänsla efter att de blivit en nationell minoritet.
- Romerna har varit utsatta och barnen får lära sig historien. Och vi säger att du har rätt att se ut som du vill, rätt att klä dig som du vill, rätt att tala ditt språk, och att du har rätt till utbildning, säger Angelina Dimiter Taikon.

De fyra eleverna Chanel, Samantha, Ketty och Gino pratar romani chib med varandra. De kan dessutom fler språk, eftersom deras föräldrar kommer från olika länder. I skolan har de undervisning på två språk. På förmiddagen talar alla lärare och elever det romska språket romani chib. På eftermiddagarna talar de istället svenska.

Romer har varit utsatta för olika hemskheter under historien. De har till exempel inte fått prata sitt språk eller gå i skola Det har gjort att många idag bara kan tala svenska, inte sitt romska språk. Det har också gjort att många inte känner till sin kultur. Eftersom det var svenska myndigheter som utsatte romer för hemskheterna är det många romer som inte riktigt litar på myndigheter. Det är först nu som de flesta romska föräldrarna vågar skicka iväg sina barn till skolan.

I Roma kulturklass är det annorlunda både för eleverna och föräldrarna. Det säger föreståndaren Mikael Demetri.
- Romska elever känner sig trygga på vår skola. Här skäms de inte för vilka de är. De är romska barn när de kommer på morgonen, och romska barn när de går hem på eftermiddagen, säger han.

Texten omarbetad till lättläst av Karin Fingal

Återgå till normal version av sidan
Sidan uppdaterad 2016-02-05

Kulturklass

Elever i Roma kulturklass

Elever Roma kulturklass
Foto:Johan Jeppsson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?