Erling Wande har vandrat den långa språkväden från den lilla byn Korpilombolo i Tornedalen till professor i Uppsala.

Nonchalerade språkförbudet

Professor emeritus Erling Wande växte upp i Korpilombolo och har sedan barndomen varit tvåspråkig. Föräldrarna pratade bara finska medan Erling och hans tre systrar varvade svenska och meänkieli beroende på vem de umgicks med.
Han växte upp under en tid då finska förbjöds i skolorna och svenskan snabbt tog över. Kring 1945 kunde ungefär 50 procent av tornedalsbarnen som började skolan bara prata meänkieli eller finska. I slutet av 1960-talet var andelen 16 procent.
- Det var en effekt av försvenskningspolitiken som pågått sedan slutet av 1800-talet, säger Erling Wande.

Många upplevde skoltiden som hemsk och förnedrande men Erling Wande säger att det var olika från by till by och skola till skola. Själv gick han på tre olika skolor i Ullatti, Narken och Korpilombolo och han minns det inte som plågsamt men ett minne har etsat sig fast.
-I Narken hade en lärare en razzia, man misstänkte att några tjuvrökte och jag minns att vi fick ställa upp oss på skolgården och han la då till att man inte heller fick prata finska på rasterna.

Erling och kompisarna nonchalerade det men de flesta växte upp med vetskapen om att det var bättre att lära sig svenska om man ska bo i Sverige och finska var dessutom fult.
Erling Wande bildade familj i Uppsala och hustrun talar också meänkieli. Äldsta dottern läste finska som hemspråk och äldste sonen läste finska på universitetet.

Men i sitt yrkesliv har Erling Wande jobbat hårt för att ge meänkieli, eller tornedalsfinska som det förr kallades, erkännande som en egen varietet. Han har forskat, gjort en ordbok och undervisat i meänkieli på Stockholms universitet.
Nu håller han och tre andra från Tornedalsakademin på att färdigställa en ny reviderad ordbok med 50.000 ord och typiska uttryck.
- Uttryck och fraser är ibland svåra att översätta, det finns inte exakta formuleringar på svenska. Vissa saker måste man ha upplevt och känt i det tornedalska samhället. Det handlar om en mentalitet, säger Erling Wande.

Meänkieli talas framför allt i Tornedalen och det finns tre stora språkområden med egen dialekt eller varietet, Pajala, Gällivare och Kiruna. Det finns även mindre områden med egna dialekter.
Under en period pågick en debatt som utgick ifrån att tornedalingarna var halvspråkiga men den ståndpunkten försvann på 1990-talet enligt professorn.
-Många tornedalingar upplevde att man inte kunde riktig finska men den duger för oss. Samtidigt tyckte andra att man inte kunde svenska ordentligt, så vi behövde ett erkännande. Meänkieli måste accepteras av oss själva och andra.

Kampen för meänkieli drevs av Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T.
Meänkieli är uppbyggd av svenska låneord och gammeldags finska, den finskan som talades i Tornedalen innan området delades upp i svenskt och finskt (egentligen ryskt eftersom Finland tillhörde Ryssland).

Erling Wande förklarar att skillnaderna mot standardfinskan bland annat märks med bokstaven H.
Ett exempel är ordet hus som skrivs talo på finska. In i huset blir taloon på finska men meänkieli har behållit det gammelfinska talohon men kastat om H-et till talhoon.
-Det markanta h-et uppfattas som gammeldags och påminner om Kalevala. Och man har en h-metates, alltså en omkastning.

Lite skämtsamt brukar man säga att man pratar på h-språket. Skämtas brukas det också om att det är enkelt att prata meänkieli, allt man behöver göra är att sätta ett i på slutet av det svenska ordet exempelvi gröni jumperi.

Före detta landshövdingen Ragnar Lassinanti kom med ett berömt yttrande: ”Den historiska språkgränsen i Tornedalen går mellan cykeln och bilen”. Erling Wande förklarar att cykel heter pyörä och är ett gammalt finskt ord. På 1920-talet började de svenska låneorden komma in starkt och bilen blev biili.

Det finns ingen statistik över hur många som talar meänkieli men troligen 40.000-70.000 människor. De bor över hela landet men de flesta finns i Norrbotten. Erling Wande anser att Luleå, Boden och Stockholm också borde bli förvaltningskommuner för meänkieli med tanke på det stora antalet talare som bor där.

På skolorna i Tornedalen har antalet elever som väljer att läsa meänkieli minskat och det oroar inför framtiden. Erling Wande påpekar att man måste satsa på skolan och inte minst är det viktigt med attityder i hemmet, att föräldrarna ska vilja föra vidare språket.

Vem är då tornedaling? Erling Wande menar att det handlar om ens egen uppfattning i kombination med kriterier som språk, kultur, boplats och släktskap
Vissa anser att man bara kan vara tornedaling om man kan meänkieli, men det håller han inte med om.
- Det är för strängt. Bakgrunden, mentaliteten och erfarenheter av miljön är också viktiga, säger Erling Wande.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2010-03-03

Erlings definition

Erling Wandes definition av en tornedaling:
  1. Personer som bor eller härstammar från kärnområdet kring Torne älv och är finsktalande och som kulturellt räknar sig som tornedalingar.
  2. Personer som är bosatta i eller härstammar från områdena närmast kärnområdena som är finsktalande och som kulturellt räknar sig som tornedalingar.
  3. Personer inom något av ovanstående områden som inte talar finska men som vuxit upp i eller härstammar från en tornedalsfinsk omgivning och som kulturellt räknar sig som tornedalingar.
  4. Personer med annan bakgrund än den tornedalsfinska, som de anges i punkt 1-3, som blivit acklimatiserade tornedalingar.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?