Integrationsministern Nyamko Sabuni ser den lagen om nationella minoriteter som en stor möjlighet till förändring.

Tydligare och tuffare lagstiftning

Efter fyra månaders väntan får minoritet.se en intervju med Nyamko Sabuni. Det som från början var tänkt att bli ministerord vid hemsidan öppnande är nu ministerord tre månader in på det första året med den nya lagen om nationella minoriteter. Det har sannerligen också hänt en del, Bland annat har fyra nya kommuner ansökt om att bli förvaltningsområde för minoritetsspråk.
Lagen om nationella minoriteter fyller snart tre månader och fyra nya kommuner har ansökt och fått bli förvaltningsområden. Det ser integrationsministern Nyamko Sabuni som ett tecken på att den nya lagen har börjat slå igenom och att medvetenheten har ökat hos både hos kommunerna och de nationella minoriteterna.

För tio år sedan kom erkännandet av de nationella minoriteterna men lagen fick inte den genomslagskraft som man hade hoppats på och Sverige kritiserades av bland annat Europarådet. Sabuni menar att för lite information till samhället, för små ambitioner när det gäller det politiska ansvaret men också en stor okunskap om skillnaden mellan etniska och nationella minoriteter bidrog till att lagen blev ganska tandlös.
-Den nya lagen är tydligare, den ger de nationella minoriteterna större makt att fordra sina rättigheter och är tydligare med kommuners och myndigheters skyldigheter, även för kommuner utanför förvaltningsområdena, säger hon.

Ministern är glad över att förvaltningsområdena utökades men hon är också medveten om att det fanns kritik mot att vissa kommuner inte blev förvaltningsområden.
-Det bästa är att kommunerna själva inser behovet och ansöker om att få bli förvaltningsområde. Det är bättre att det växer fram underifrån än tvingas fram av regeringskansliet.

Hur långt kan man utöka områdena? Skulle hela Sverige kunna ingå till slut?
-Det är hypotetiskt men det tror jag nog inte. Jag utgår ifrån att inga kommuner kommer att ansöka om man inte har den specifika nationella minoriteten i sin kommun, säger Nyamko Sabuni.

I dagsläget ligger anslaget på åttio miljoner kronor, jämfört med tidigare tio miljoner kronor, och skulle det i framtiden bli en anstormning av kommuner som vill ingå i förvaltningsområdet kan det bli fråga om att äska mer pengar.
Nyamko Sabuni understryker vikten av att minoriteterna själva är engagerade.
-Mitt budskap till de nationella minoriteterna är: använd er av rättigheterna, ju mer ni gör det desto mer kommer samhället att svara och erbjuda servicen.

Bland judarna har det funnits en viss tveksamhet gällande den nya lagen eftersom språket inte är deras första prioritet. Och vissa företrädare för nationella minoriteter har uttryckt en önskan om att få bestämma själv hur man ska använda pengarna. Men det kan inte Nyamko Sabuni gå med på. Hon menar att det inte går att bedriva en politik där man frånsäger sig allt ansvar och bara lämpar över en pott pengar.
-Jag tror inte att vi kan lösa behoven så.

För judarna är säkerhetsproblemet den största frågan. Hot och trakasserier i Malmö har bland annat uppmärksammats i massmedia. Och kommunalrådet Ilmar Reepalu hamnade i hetluften när han uppvisade en rätt nonchalant inställning till rädslan bland judarna.
-Jag vill inte kommentera det han sagt. Men om situationen för den judiska gruppen i Malmö är som den speglats i medierna så är det oacceptabelt och där har samhället ett ansvar för att skapa trygghet . Ingen ska behöva lämna sin hemstad på grund av hot och förföljelser. Det finns anledning för regeringen att följa upp situationen, säger Nyamko Sabuni.

För att komma tillrätta med fördomar, diskriminering och hot är kunskap a och o. Bland de nationella minoriteterna har det framförts kritik om att skola och utbildning inte finns med tydligare i den nya lagen. Något som ministern håller med om.
-Ja, vi vet att det saknas och det är något som vi behöver jobba mer med. Vi kommer att behöva se över situationen när det gäller läromedel och modersmålslärarutbildningar. Det ser jag som mest akut.

Nyamko Sabuni anser också att skolan måste öka kunskapen bland eleverna, man måste få läsa mer om de nationella minoriteterna och hur de skiljer sig från övriga minoriteter. - Skolan har fortfarande mycket att ta igen.

Är du orolig för minoriteternas språksituation?
-Ja, det finns en hel del varieteter, framför allt när det gäller samiskan, som riskerar att försvinna om man inte gör något åt det. Men nu finns det resurser och jag hoppas att arbetet ska gå tillräckligt bra för att vi ska kunna se en vändning ganska snart.

Nyamko Sabuni menar att det måste finnas barn och unga som vill återerövra språket och där har föräldrarna ett ansvar. Samtidigt som det är politikernas ansvar att se till att det finns läromedel och lärare.

Ministern brinner också för jämställdhetsfrågan och kvinnornas situation. Hon framhåller bland annat jämställdhetsprojekt bland samiska och romska kvinnor.
- Jag tycker att jämställdhetspolitiken och debatten inte har varit tillräckligt bra på att inkludera de nationella minoriteterna och deras behov. Vi har påbörjat arbetet med att komma tillrätta med det.

Ett konkret exempel på det är hjälp till våldsutsatta kvinnor som i dag inte är anpassad för kvinnorna i de här grupperna.
-De nyttjar inte den servicen. Vi måste hitta andra vägar så att de också känner att det finns stöd och skydd att få, säger hon.

När den nya lagen funnits i ett år, vad hoppas du ska ha hänt då?
-Att arbetet i förvaltningsområdet har kommit igång och att det fungerar som det ska, att samrådsformer mellan kommuner och nationella minoriteter fungerar. Och så hoppas jag att kunskaperna om de nationella minoriteterna blir ännu högre, säger Nyamko Sabuni.

Regeringens satsning med hemsidan www.minoritet.se är en av åtgärderna för att öka kunskaperna. Men ministern själv har inte sett hemsidan.
- Nej, det har jag inte gjort. Jag vet bara att den är öppnad men jag kommer att få den redovisad för mig.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-01-28

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?