Lena Posner Körösi, ordförande i Judiska centralrådet, lever liksom många andra judar i Sverige med ett högt säkerhetsmedvetande

Hatbrott mot judar ökar

Metalldetektor i synagogan, polisbil utanför skolan och ett alltid så vaksamt öga. Det är vardag för många judar i Sverige i dag. Säkerhetsrutinerna kostar de judiska församlingarna miljontals kronor om året. Idag går 25 procent av församlingens medlemsavgifter till att garantera säkerhet.
Lena Posner Körösi är ordförande i Judiska centralrådet och menar att staten borde betala för att trygga judarnas situation i landet. Hon är inte rädd för att sticka ut och har under sina tio år som ordförande i Judiska församlingen i Stockholm och som ordförande i Judiska centralrådet gjort sig känd för att tala klarspråk.
- Det som saknas hos regeringen är att man tydligt sätter ner foten och säger att vi accepterar inte antisemitiska värderingar i vårt land. Antisemitismen i Sverige är värst i Norden.

Enligt henne har angreppen mot judar ökat, även om det går i vågor. Upptrappningar i konfliktområdet Israel-Palestina leder alltid till en hätskare stämning. Särskilt tydligt blev det efter attackerna i Gaza 2008-2009.
-Vi ser påtagliga bevis genom de incidenter som sker, begravningsplatser skändas, människor mordhotas, hakkors målas på judiska institutioner och enskilda får hotfulla brev och telefonsamtal.

Judarna i Malmö har varit mest utsatta och Lena Posner Körösi förklarar att det bland annat beror på att det finns en grupp muslimer från Mellanöstern som tagit med sig en uppfattning om judar men också det faktum att Malmö är en liten stad, den judiska gruppen är liten och allt blir lite ”närmare”.

Tidningen Skånska Dagbladet har uppmärksammat att hatbrotten mot judarna fördubblades under 2009. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu har i intervjuer sagt att det inte förekommer attacker mot judar och att de judiska församlingarna borde ta avstånd från ”Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza”. Uttalanden som får Lena Posner Körösi att se rött. Dels tycker hon att det bevisar att Reeplau inte tydligt tar avstånd från antisemitismen vilket sänder ut farliga signaler och dels är det orimligt att man kopplar ihop Israels politik med judarna i Sverige.
-Det är inte acceptabelt att vi ska vara ansvariga för vad som händer i en annan del av världen. Vi är svenskar som lever i Sverige.

Ilmar Reepalu har efter hård kritik nu mött judarna i Malmö och tagit tillbaka en del av det som sagts.

Judar med en offentlig roll i samhället vidtar stora säkerhetsåtgärder i vardagen med skyddade personuppgifter och inte ens när Lena ska ha möte med sina kollegor mejlar hon ut sin hemadress.
Hennes barn har gått på Judiska skolan som omgärdas av övervakningskameror, dörrslussar och murar. Varje morgon förväntar sig föräldrar och barn att en polisbil ska vara på plats.
-Om andra ser en polisbil utanför sin skola tänker de direkt: vad har hänt? Om vi ser en polisbil utanför vår skola vet vi att allt är som det ska. Polisen är där för att beskydda oss. Så ser det ut i Sverige 2010, säger Lena Posner Körösi.

Säpo och polisen håller tät kontakt med de judiska församlingarnas säkerhetsansvariga. Skalan över hotbilden går från noll till fem, där fem är skarpt läge. Och läget bedöms att konstant ligga på tre för att under perioder höjas till fyra.

Förra sommaren hölls ett sommarläger för judiska barn i Roslagen men på grund av oron bland föräldrarna och nekat statligt stöd till säkerhetsåtgärder kunde inte lägret genomföras i den omfattningen som planerats.

Känner folk till att ni måste ha alla säkerhetsåtgärder?
-Nej och jag tycker kanske inte att gemene man behöver veta men det viktiga är att politikerna har en medvetenhet. I dag finns en stor naivitet, säger Lena Posner Körösi.

Är du rädd själv?
-Nej, aldrig. Visst har jag varit utsatt men jag har bestämt mig för att aldrig vara rädd. Min pappa flydde från nazisterna och hela hans familj mördades. Jag känner ett otroligt ansvar för att vi inte får ge efter för våld. Man ska kunna leva ett fullödigt liv i Sverige oavsett vem man är.

Lena Posner Körösi är stolt över att ha dubbla identiteter och hon ser erkännandet som nationell minoritet som en möjlighet att föra ut den judiska kulturen. Men tillägger krasst att hon förstår om besökare som kommer till en öppen konsert i en synagoga ryggar tillbaka när de möts av metalldetektorer och ”nästan muddras” efter vapen.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-05-21

visste du att...

...de judiska församlingarna använder 25 procent av sina medlemsavgifter till säkerhetsåtgärder.

visste du att...

...under 2009 polisanmäldes 79 antisemitiska hatbrott i Malmö och det var en fördubbling jämfört med året innan.

visste du att...

...2006 fick de Judiska församlingarna tre miljoner kronor av regeringen i en engångssumma till säkerhetsåtgärder. I Malmö satsade man bland annat på hinder utanför institutioner som gör det omöjligt att köra in med bil. I Göteborg installerades okrossbart glas och i Stockholm utökade man säkerheten kring skolan.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?