Redaktionen på É Romani Glinda håller koll på vad som är aktuellt i den romska världen. De huserar i en källarlokalen i Huddinge.

Vill berätta en annan historia

Vad gör man som nationell minoritet när det saknas en vettig informationskanal om den egna gruppen? Jo, man startar helt enkelt en egen tidning.
É Romani Glinda började som ett nyhetsbrev för romer 1998 och i dag kommer tidskriften ut sex gånger om året och berättar en annan historia än den gängse mediebilden av romer.

Tidningsredaktionen ligger i källarplanet på en villa i Huddinge. Här producerades en gång i tiden nyhetsbrev utskrivna på en gammal hp-skrivare för att så småningom bli ett kompendium kopierad hos scouterna i samma villaområde för att sedan 2001 tryckas som en inbunden tidning. På väggarna hänger omslag som visar tidningens utveckling.
-Vi drog igång nyhetsbreven eftersom det inte fanns någon information om romerna och 1998 hade man börjat tala om det här med minoritetsstatus och många romer ville veta vad som hände, säger Rosario Ali.

Tidningen drivs av föreningen med samma namn, É Romani Glinda. Föreningen är politiskt och religiöst oberoende och tar upp romska frågor både nationellt och internationellt. Det kan handla om allt från att skriva om diskrimineringsärenden i tidningen till att vara referensgrupp åt regeringen i minoritetsfrågor.
-Vi har alltså både ett kulturarbete och ett socialpolitiskt arbete, säger Rosario Ali.

Familjen Taikon har en lång tradition av aktivism, ända sedan 30-talet har släkten arbetat för de romska frågorna. Romerna i Sverige har liksom till exempel samerna olika grupperingar men tidningen É Romani Glinda har uppnått ett förtroende att vara en röst som försöker ge en bild av alla romska grupper. Alla artiklar skrivs på svenska eftersom skribenterna är kelderash-talande, en varietet som inte alla romska grupper förstår. Recepten i tidningen skrivs dock på kelderash.

É Romani Glinda har en redaktion på fem personer och kommer ut sex gånger per år.
Tidningen delas ut gratis till alla romer medan bibliotek, organisationer, institutioner och privatpersoner kan stödprenumerera. Läsekretsen består av omkring 4.000 personer. Men intäkterna räcker inte långt och tidningen är beroende av statliga stöd. Stöd som undan för undan tagits bort och nu är det osäkert om tidningen kommer att överleva.

Redaktionsmedlemmarna berättar att från början var det integrationsförvaltningen i Stockholm som gick in med stöd från en pengasäck som var avsedd för invandrare och nationella minoriteter. När förvaltningen blev en del av kulturförvaltningen började bidragen sina för att till slut upphöra helt.

Samtidigt har föreningen kämpat för att få stöd från Kulturrådet ur en pott som är avsedd för de nationella minoriteternas kulturella verksamhet. Hittills har man fått nobben och istället fått klara sig på tidskriftsstödet på 150.000 kronor. Från början fick dock É Romani Glinda bara 75.000 kronor men efter påtryckningar fördubblades bidraget.
- Men det är fortfarande alldeles för lite, vi måste jobba ideellt och vet inte hur länge till vi klarar det, säger Rosario Ali Taikon.

Romer får sällan utrymme i massmedia och när det sker handlar det ofta om dem som offer eller brottslingar. É Romani Glinda vill ge en annan bild av romskt liv och reportrarna reser runt i landet för att skriva kulturreportage. Samtidigt är det viktigt att finnas med i debatten och minoritetspolitiken är ett ständigt aktuellt ämne.
-Man talar om att minoriteterna ska integreras med majoriteten men vi ser ingen tendens till att majoritetsbefolkningen vill integrera med romer. Det måste ju vara ett närmande på lika villkor så att vi inte förlorar våra traditioner. Vi menar att det handlar om en dold assimilering, säger Rosario Ali.

Han anser att majoritetsbefolkningen fortfarande inte har en aning om de nationella minoriteternas livsvillkor i Sverige, till exempel sådana saker som romernas svårigheter på bostads- och arbetsmarknaden.

Rosario Ali påpekar också att det finns en strukturell diskriminering på jobbmarknaden, där man antingen inte aktivt söker romer till projekt och myndigheter som ska jobba med romska frågor och om man gör det ställer man alldeles för höga utbildningskrav så att romerna ändå inte kan söka tjänsterna.
-De enda två som lyckats med rekryteringar av romer är DO och Justitiedepartementet, säger han.

Vilka av era artiklar som minns ni särskilt?
- Reportaget om utgrävningarna av bosättningar i Snarsmon där resandefolket var engagerade tillsammans med Bohusläns museum. Projektet ledde till ett sommarläger för ungdomar, en teater, en utställning och en bok. Ett annan viktig fråga som vi bevakat är deportationen av romer och judar från Rumänien till Transnistrien. Den artikeln ledde vidare till ett forskningsarbete, säger Rosario Ali.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2015-05-18

visste du att...

...i Sverige finns fem större romska grupper. Romer från olika länder har sökt sig hit och i dag talas det 12-14 olika romska varieteter av romani chib i Sverige.

visste du att...

...det finns totalt ett 60-tal erkända dialekter som talas i olika delar av världen.

visste du att...

...Romani chib har inte varit ett skriftspråk och sedan 30 år tillbaka har romska organisationer i Europa hållit språkkonferenser för att försöka standardisera språket. Men det har varit svårt att enas eftersom ingen vill ge avkall på sin varietet eller dialekt.

>>>Läs É Romani Glinda

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?