Artiklar
Jeanette Kråik , samisk förälder i Skålan, har varit engagerad i både uppbyggnaden av den samiska undervisningen och i kampen att behålla skolan.

Det saknas politisk vilja i kommunen

Bergs kommun är förvaltningsområde för samiska från 1 januari 2010. Kommunen har ett särskilt ansvar för att bevara och utveckla de samiska språken. Skolan i Skålan har 23 elever varav en tredjedel är samer. NU har kommunen beslutat att lägga ned skolan. De samiska föräldrarna är upprörda över bristande politisk vilja och okunnighet för samebarnens särskilda behov.
Jeanette Kråik är både förälder och lärare i Skålan. I åtta har hon engagerat sig för att bygga upp en fungerande samisk undervisning.
-Det är en stor okunskap i kommunen och de vill inte heller söka kunskap och ha en dialog med oss. Och det blev ännu värre när det blev en samisk förvaltningskommun. För ställer vi krav då blir det problem. Men vi är nog bra att ha för att dra hit turister och sånt. Lite exotiska…

Bergs kommun får i år 750 000 kronor i statsbidrag som förvaltningsområde för samiska. Bidraget är avsett för kostnader som kommunen har för att stärka och utveckla samiska språken. Föräldrarna har försökt förmå kommunen att satsa pengar på den samiska verksamheten i Skålan.
-Kommunchefen säger blankt Nej. Och hävdar bestämt att inga pengar ska gå till skolan. Men för oss är det så mycket som står på spel. Försvinner skolan så försvinner det enda vi har jobbat för i syfte att stärka det samiska. De står vi på noll igen.

Varför vill du behålla skolan?
-Det är för att vi har byggt upp den här verksamheten dels på skolan och förskolan som ligger intill. De flesta av kommunens samebarn går på den här skolan. Vi har jobbat med det här i åtta år. Vi har samisk personal och vi har samisk integrering sedan hösten 2009. Vi har helt enkelt kommit framåt här. Förutom samebyn så är det den enda samiska verksamheten som finns i den här kommunen.

Skålans skola är inte bara en angelägenhet för de samiska föräldrarna. Alla i byn har varit starkt engagerade för att behålla skolan.
-Vi har en väldigt bra gemenskap här i byn. Vi har också acceptans för det samiska i omgivningen. Det är ju inget konstigt med det. Vi har ju alltid funnits här. Så alla här i byn stöder oss till hundra procent och vill ha kvar skolan.

De senaste tre åren har föräldrarna jobbat hårt för att få behålla skolan. Lobbat på alla plan i kommunen och använt media men haft väldigt svårt att komma till tals med kommunledningen. Beslutet om nedläggning har dock skjutits upp gång på gång. I kommunen finns både förstående och oförstående politiker. Med oförstående i majoritet.

Vad säger de politiker som förstår er?
-De har satt sig in vad vi har jobbat med och hur vi har jobbat upp den samiska verksamheten i Skålan. De vet också hur hotat vårt språk är. De förstår vårt engagemang och de förstår även vår livssituation. Blir vi trött på vårn kommun kan vi inte bara flytta härifrån och söka ett annat jobb. De flesta som har barn på skolan här håller på med renskötsel.

Vad säger de politiker som inte förstår er?
-De säger nog inte så mycket tycker jag. De hävdar bara att det är en fråga om ekonomi. Det finns inte pengar för den här skolan så den måste läggas ned. Den samiska undervisningen är lätt att flytta någon annanstans. De visar ingen som helst förståelse för hur viktigt det är för oss att behålla skolan.

Det är inte avståndet till Åsarna, två mil bort, som upprör Jeanette Kråik utan det är själva hanteringen av skolfrågan och det faktum att de samiska barnen splittras på flera skolor.
-Det är upprörande att man tänker skicka små barn, som bor i Glen som är en typisk samisk by, sju mil enkel skolväg och nästan hela vägen är smal grusväg. Då undrar jag om det överhuvudtaget finns en känsla vars känsla för människor.

Att de samiska barnen splittras på flera skolor är ett stort orosmoln för de samiska föräldrarna. Enligt Jeanette Kråik blir det inte bara svårare att få en fungerande samisk undervisning utan det handlar också om att kunna vara same på ett naturligt sätt.
-Barnen riskerar att bli någon slags ambassadörer för sitt eget folk. Att de ska berätta hur det är att vara same och en massa saker som jag inte tycker att barn ska behöva bli utsatta för.

Nils Gustav Labba

Sidan uppdaterad 2015-05-22