Maria Leissner tycker att nu är det Romernas tur att få ökade resurser för att bevara och utveckla sin kultur.

Antiziganismen bekämpas inte

Sverige måste ta täten och visa resten av Europa att det är oacceptabelt att romer diskrimineras och förföljs.
Det menar Maria Leissner, tidigare ordförande för Delegationen för romska frågor.
-Startskottet ska vara en sanningskommission som ska leda till en försoningsprocess.
Vad är det som händer i Europa? Frankrike utvisar romer, Italiens Silvio Berlusconi kallade romerna för ”ondskans armé”, stängde deras läger och genomförde tvångsförflyttningar, Danmark utvisar ”kriminella” romer och i Sverige utvisas romer som tigger.

Demokratiambassadör Maria Leissner tar emot på sitt kontor på UD. Hon har nyligen släppt uppdraget som ordförande för Romadelegationen och betänkandet om romernas framtid har lämnats till regeringen. Efter 3,5 år finns inte längre en delegation och nu är det upp till regeringen att anta eller förkasta förslagen.
-Det vi ser i dag är samma mekanismer som i trettiotalets Tyskland som ledde till storskalig etnisk resning. Jag menar det, vi ser ett förstadium till etnisk resning. Det som nu sker i Västeuropa är helt oacceptabelt och vi måste sätta stopp för det.

Antiziganismen är den enda form av rasism man inte bekämpar i dag.
Leissner menar att Sverige har en möjlighet att bli ett föregångsland. Och det första och viktigaste steget är att tillsätta en sanningskommission som ska leda vidare till en försoningsprocess.
-Det man inte vet skäms man inte för och det man inte skäms för åtgärdar man inte. En försoningsprocess är nödvändig för att hela sår och laga brusten tillit.

Delegationen har kartlagt romernas situation i Sverige och lagt förslag på hur man ska kunna förbättra deras möjligheter att komma in i samhället och bli accepterade.
Och det krävs en tvåvägskommunikation. Romerna måste få sina rättigheter tillgodosedda och romerna själva måste släppa sin misstro mot majoritetssamhället.

Delegationen har identifierat tre problemområden: välfärdsklyftan, bristen på politiskt inflytande alltså maktunderläget och tilliten till majoritetssamhället.
Maria Leissner säger att läget bland Sveriges romer är mycket värre än delegationen trodde från början. Framför allt vad gäller utbildningssituationen.
-En minoritet av barnen går i skolan och en ännu mindre andel slutför skolutbildningen. Hur ska man då kunna tro på en framtid?

Och det handlar inte bara om en låg utbildningstradition bland föräldrarna och en misstro mot statliga och kommunala institutioner utan också rädsla.
-Barnen är otrygga, de diskrimineras och utsätts för glåpord av såväl elever som skolpersonal, säger Maria Leissner.

Är egna klasser som Roma kulturklass i Stockholm lösningen?
-Ja, egna skolor men också att man anställer vuxna romer på skolor som kan fungera som brobyggare och skapa förtroenden åt båda hållen. Kommunerna har inte tagit sitt ansvar och vi menar att det behövs statsbidrag och en strategi för att lösa utbildningsfrågan.

Maria Leissners största besvikelse är att hon inte fick igenom sitt förslag om ett Roma-ting, som likt Sametinget skulle ha varit ett steg mot romskt självstyre.
-Alla fyra andra nationella minoriteter har egen representation men det finns ingenstans man kan ringa om man vill prata med romernas representant.

Det var romerna själva som sa nej. Leissner menar att det är en ny tanke som nog tar några år att vänja sig vid. dessutom finns en rädsla för att visa att det finns en oenighet i den romska gruppen. Som så många andra minoriteter har de en känsla av att man måste hålla ihop utåt.

Vad tycker du om den nya lagen?
-Fläckvis är den bra men jag menar att vår utredning ger ett mer heltäckande förslag som täcker Europarådets ramkonvention. Vi har plöjt upp spår som regeringen kan använda även för de andra minoriteterna.

Romadelegationens förhoppning är att den generation romer som föds nu ska ha så lika villkor som möjligt när de blir vuxna om tjugo år. Rosa Taikon kritiserade tidsplanen i DN och menade att det tar för lång tid.
-Jag förstår så väl att hon tycker det. Hon som kämpat sedan sextiotalet och så säger vi att det tar tjugo år till. Men utgångsläget är att åtta-nio av tio romer är utan jobb och en minoritet går i grundskolan, säger Maria Leissner.

Och att förändra folks attityd är en lång process. Som inte förbättras av att Sverige utvisar romer som tigger, menar Leissner.
-Det ökar på fördomarna. Det är sant att romer från Rumänien kommer till Sverige för att tigga men det beror på att de inte har något annat val. Men tiggeri är inget oärligt sätt att försörja sig på. Och de utgör inte ett hot mot säkerheten.

Det allvarligaste, enligt Leissner, är att Sverige frångår rättsstatens principer om att alla är lika inför lagen.
-Vi skapar två lagsystem, ett för andra EU-medborgare och ett annat för romer. Etniciteten blir problemet. Därför menar jag att svenska staten nu måste ta en ledande roll för besegra antiziganismen och jag hoppas att det ska leda till sanningskommissioner i resten av Europa också.

Ann-Helén Laestadius

Sidan uppdaterad 2015-05-21

visste du att...

...Romadelegationen har beräknat att det skulle behövas runt 80 miljoner kronor i statsbidrag årligen till ett ansvarigt organ som ska driva de romska frågorna. Och sekretariatet måste finnas i minst tjugo år för att bygga en stabil grund.

visste du att...

...för att öka möjligheten till politiskt inflytande föreslår delegationen en Ungdomsledarakademi, en ledarskapsskola där man får lär sig hur man blir en aktör i samhället.

Romsk kulturnämnd

Maria Leissner tycker att det som pågår runt om i Europa mot romerna är förstadium till etnisk rensning.
Roma Delegationen har också föreslagit att det ska finnas en romsk kulturnämnd som kan bevaka de kulturella frågorna. Målet är att se till att det finns ett basstöd till romsk kultur som gör det möjligt att uppfylla konventionerna som säger att kulturen ska bevaras och utvecklas.
-De nationella minoriteterna får i dag tillsammans åtta miljoner kronor. Det är skrattretande, säger Maria Leissner.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?