DO:s jurist Laine Strömgren hävdade att exploateringarna ökar i den grad att rennäringen hotas.

Samer mot kommun i DO-rättegång

På måndagen inleddes vid Östersunds tingsrätt en uppmärksammad rättegång om diskriminering mot samer. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har stämt Krokoms kommun i Jämtlands län för att Jovnevaerie sameby inte har fått yttra sig i tre bygglovsärenden i turistorten Åkersjön.
Krokoms kommun anser å sin sida att det inte har funnits någon skyldighet att höra samebyn.

DO: s utgångspunkt är att Krokoms kommun systematiskt och avsiktligt har struntat i samebyns rättigheter i sammanlagt 31 bygglovsärenden, varav 15 rör Jovnevaerie sameby. Det mål som nu ska avgöras berör tre av dess bygglov. Skadeståndskravet uppgår till sammanlagt 550.000 kronor till de elva samebymedlemmar som berörs.
- Kommunen har inte gjort den prövning de är skyldiga att göra. Det innebär en kränkning av samernas rätt till samråd. De har behandlats sämre än andra, sa DO:s jurist Laine Strömgren.

Hon pekade på samernas särställning som urfolk och betonade att antalet exploateringar ökar så kraftigt att det blir svårare och svårare för samebyarna att bedriva näringsverksamhet.
- De blir diskriminerade och uppgivna inför sättet på vilket de behandlas, sa hon.

En stor del av den första rättegångsdagen gick åt till att diskutera samernas rätt till vinterbete i området runt Åkersjön och om samebyns medlemmar är att betrakta som sakägare.
- Ja, enligt Diskrimineringsombudsmannen.
- Nej, enligt Krokoms kommuns företrädare, advokat Leif Andersson.

Som stöd för stämningen hänvisade DO till två tidigare rättsfall som har fastslagit att samebyn är sakägare. Det ena fallet gäller skidliften i Almåsa, det andra ett vindkraftverk. Både regeringen och kammarrätten gav samebyn rätt.
Hon hänvisade även till de reservationer och den kritik som ledamoten i Myndighetsnämnden, Owen Laws (MP) vid flera tillfällen har framfört när det gäller nämndens sätt att hantera bygglov. Slutligen hävdade hon att Krokoms kommun har använt sig av riktlinjerna i sin översiktsplan på ett felaktigt sätt.
- Riktlinjerna är i sig diskriminerande. Den vinterbetesmark som ska samrådas finns inte med, anser hon.

DO hade kallat förre landsarkivarien Lars Rumar som huvudvittne. Han har bland annat varit sakkunnig i Gränsdragningskommissionen och Tåssåsenmålet. Hans roll var att med stöd av gamla kommittéutlåtanden, kartor och andra handlingar visa att det har varit naturligt med renar i området runt Åkersjön och att jordbruksdriften är av ungt datum.
- Åkersjön ligger långt inne i vinterbetesområdet. Källmaterialet tyder på att det har funnits renbetesrätt i detta område, sa han i sin sammanfattning.

Med stöd av delvis samma material hävdade advokat Leif Andersson motsatsen:
- Det finns ingen som använder den mark som berörs av de tre byggloven. Inte heller finns konkreta uppgifter om att renar har betat i området eller att renskötseln i området har varit berörd, sa Leif Andersson.

Han hävdade att det från 1800-talets början till mitten av 1900-talet funnits en bondgård med kringliggande åker och äng på de tomtområden som berörs av de tre byggloven.
- Bönderna i byn har inhägnat jordbruksmarken och det finns inga uppgifter om vinterbete med ren i Åkersjön före 2008/2009, framhöll Leif Andersson.

Han ansåg vidare att DO inte har följt bestämmelserna i lagen om förbud mot diskriminering.
- Krokoms kommun har demonstrerat sin vilja till samarbete, men DO har ändå gått till domstol. Enligt lagen ska man först söka en frivillig lösning, sa han

I övrigt kommenterade han DO:s stämning enligt bland andra följande punkter:

  • DO hänvisar till fall som redan är preskriberade (skidliften i Almåsa och vindkraftverket).
  • Det är endast den juridiska personen Jovnevaerie sameby som kan vara sakägare i bygglovsärenden på grund av renskötselrätt, inte enskilda medlemmar.

Som ”huvudvittne” använde Leif Andersson ett rättsutlåtande av Håkan Andersson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Leif Andersson avslutade sin sakframställning med att läsa bland annat följande avsnitt ur utlåtandet:
”Ett av skälen för Krokoms kommun att inte höra Jovnevaerie sameby, var att man bedömde att rennäringen inte berördes av dessa bygglov. Denna bedömning synes ha goda skäl för sig; de tre tomterna är nämligen belägna inne bland bebyggelse i en by där bostadshus, fritidshus, odlingsmark samt skoter- och skidleder finns.”

Den fråga som infinner sig är om tre förhållandevis begränsade bygglovsärenden är tillräckliga för att påvisa systematisk etnisk diskriminering. Det är för övrigt första gången som DO driver frågan om diskriminering mot samer till domstol. Rättegången anses därför ha principiell betydelse och kommer att få uppmärksamhet även internationellt. På plats under den första rättegångsdagen fanns en observatör som bevakar rättegången på uppdrag av Internationella juristkommissionen, en ideell och politiskt oberoende internationell organisation som arbetar för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i hela världen.

Huvudförhandlingen fortsätter under veckan med vittnesförhör och beräknas vara avslutad på torsdag den 9 september. Dom faller om en månad, det vill säga omkring den 10 oktober.

Birger Ekerlid

Sidan uppdaterad 2010-09-09

hållpunkter...

Rättegången vid Östersunds tingsrätt startade måndag den 6:e september och avslutas torsdag den 9:e. Dom i målet avkunnas 11 oktober.

parternas slutplädering

-Krokoms kommun har negativt särbehandlat samerna. De har lidit skada i form av merarbete och ökade kostnader.
-Kommunen har inte alls gjort fel. Det finns logiska förklaringar till kommunens agerande.

Läs parternas slutplädering!

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?