Artiklar

Rättegången avslutad

-Krokoms kommun har negativt särbehandlat samerna. De har lidit skada i form av merarbete och ökade kostnader.
-Kommunen har inte alls gjort fel. Det finns logiska förklaringar till kommunens agerande.
Så kan de motstridiga slutpläderingarna sammanfattas i det uppmärksammade målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Krokoms kommun. I tre dagar har parterna stridit om diskrimineringslagen och dess innebörd.

Har Krokoms kommun kränkt medlemmarna i Jovnevaerie sameby? Avgörandet ligger nu i tingsrättens händer.

- Vi menar inte att det finns några rasistiska motiv bakom kommunens agerande, men samerna har blivit negativt särbehandlade både i förhållande till sakägare och till andra näringar i kommunen, sa DO;s företrädare Laine Strömgren.
- Vi bestrider DO:s talan på samtliga punkter. Dessutom är skadeståndskravet så orealistiskt att det undergräver allmänhetens förtroende, sa kommunens företrädare Leif Andersson.

Den formella tvisten handlar om tre bygglov i turistområdet Åkersjön i Krokoms kommun i Jämtlands län. Jovnevarie sameby borde enligt DO och samebyns medlemmar ha fått yttra sig i dessa ärenden. Tvisten har principiell räckvidd, eftersom de enligt DO utgör tre av flera exempel på att Krokoms kommun systematiskt och avsiktligt struntar i samebyns rättigheter.
- Krokom kommuns förfaringssätt blir än allvarligare om man beaktar de särskilda rättigheter till samråd och delaktighet som samer har enligt flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter, framhöll Laine Strömgren.

Förklaringen till kommunens agerande skulle bland annat vara att hanteringen i byggnadsnämnden skulle bli enklare om den inte behöver inhämta samernas yttrande.
- De vill inte ha synpunkter från någon som kan tänkas invända mot byggnation av olika slag,
eftersom exploatering inom kommunen generellt innebär en utveckling för kommunen. Det är en fördel för kommunen att turistnäringen växer eftersom det gynnar kommunen ekonomiskt.

I sammanhanget påminde hon om den omfattande och skarpa kritik som Sverige fått av internationella organ som FN, Europarådet och Internationella juristkommissionen.
- En av de allvarligaste synpunkterna som framförts är att Sverige inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa samers rätt till ett liv utan diskriminering och rätt till delaktighet i frågor som rör dem. Tingsrättens avgörande är därför viktig på mer än ett sätt och skulle kunna bli ett steg i rätt riktning för att bryta detta mönster, framhöll DO:s företrädare.

Krokoms kommuns företrädare Leif Andersson hävdade att diskrimineringslagen över huvud taget inte är tillämplig i detta fall.
- DO borde enligt lagen först ha sökt frivillig samverkan. DO borde få bakläxa av domstolen, ansåg han.
En stor del av förhandlingarna kom därför att handla om diskrimineringslagens innebörd, om samebyns rätt till vinterbete i området och om samebyn därför är att betrakta som sakägare.
- Det finns ingen renskötselrätt i området och samebyn är inte sakägare, pläderade Andersson.

På punkt efter punkt bemötte parterna varandras påståenden och bevisföring. De har hållit ett stort antal vittnesförhör och begrundat utlåtanden från två sakkunniga. Tingsförhandlingarna har dessutom bevakats av en oberoende observatör från Internationella juristkommissionen. DO har krävt ett skadestånd på 50.0000 kronor för de elva medlemmar i samebyn som är berörda, sammanlagt 550.000 kronor. Dom i målet faller den 11 oktober.

 

Birger Ekerlid

Sidan uppdaterad 2010-09-09