Bengt Pohjanen har kämpat för meänkieli i över 30 år. Trots alla motbilder är han optimistisk över språkets framtid.

Språkentusiaster som skapat historia

Det är en fascinerande miljö för ett språkmöte. En grekisk-ortodox kyrka i utkanten av Överkalix och en karismatisk berättare. Han har varit präst, numera är han författare och språkkämpe. Bengt Pohjanen är en viktig del av meänkielis nutidshistoria.
Meänmaa skapades 2007 av några språkentusiaster som från början bara ville ha en egen symbol att samlas kring. Ungefär som samerna har med den samiska flaggan. Bengt Pohjanen var förstås en av entusiasterna.
-Vi skapade först en egen flagga. Tanken var att vi skulle lansera flaggan som en symbol för alla miänkielispråkiga i Sverige, Finland och kvänerna i Norge. Ungefär samma tanke som samerna har haft med sin flagga.

För att snabbt komma igång med arbetet så lanserades flaggan i juli 2007 i Övertorneå. Under mycket högtidliga former. Utan segdragna diskussioner i arbetsgrupper och kommittéer. Bengt Pohjanen är en handlingens man.
-Symboliskt bar vi nationsflaggorna från finska och svenska sidan. Möttes mitt på bron och sedan sparkade vi den gamla gränspålen ner i Torneälven och lät den flyta iväg. Sedan bytte vi flaggor och gick till var sin sida av gränsälven. Hissade den nya flaggan, sjöng och höll tal.

Efter den här symboliska lanseringen av den nya gränslösa flaggan samlades entusiasterna till ett möte där de var överens om att det behövs någon form av organisation för att fortsätta arbetet. Svenska tornedalingarnas riksförbund räckte inte till eftersom den nya rörelsen var både gränslös och omfattade ett betydligt större område än svenska Tornedalen.
-Om vi inte organiserade oss så skulle allt bara dö ut, säger Bengt Pohjanen, och det är här historien om föreningen Meänmaa startade.

Meänmaa, betyder vårt land, och föreningen består av representanter från olika delar av det gemensamma språk- och kulturområdet i norra Sverige, Finland och Norge. Förutom den symboliska flaggan så lanserade man också ett Meänmaa pass, redan vid starten.
-Passet får alla som är intresserade av det här området. Det är oftast personer som bor utanför och vill ha kontakt med sina rötter. Men vi har också många passinnehavare utomlands.

Flagga och pass är de symboliska och påtagligt sammanhållande delarna av Meänmaa. Men det allra viktigaste, enligt Bengt Pohjanen, är föreningens kamp för att bevara språket meänkieli. Det praktiska arbetet sker i ett språkråd som består av 20 medlemmar från alla åldersgrupper och från svensk, finsk- och norsk sida.
-Vi jobbar hårt och diskuterar nästan dagligen med varandra om allt som har med meänkieli att göra. Just nu arbetar vi på en stor ordbok. Så vi har kommit igång.

Språket meänkieli är officiellt språk i Meänmaa. Det framgår av föreningens stadgar. Frågan är vad det innebär?
-Vi vill ju inte bara vara svenska tornedalingar utan vi menar att meänkieli är en gemensam kultur som är delad på ett olyckligt sätt genom gränsdragningar. Språket kan bara bevaras och utvecklas om man talar det. Om man bara bildar föreningar som ska tillvarata meänkieli och har svenska som huvudspråk så är det inte trovärdigt.

Föreningen Meänmaa måste också av praktiska skäl ha meänkieli som mötesspråk eftersom representanterna kommer från olika språkområden med olika nationella huvudspråk. Bengt Pohjanen ser idag bara fördelar i det.
-Vi har vårt språk som förhandlings- och mötesspråk och det tycker vi är oerhört viktigt. Det skapar också trovärdighet. Vi använder språket och inte bara företräder språket eller företräder de som kan språket.

Meänkielis väg till ett erkänt nationellt minoritetsspråk har varit konfliktfylld och brokig. Bengt Pohjanen har själv tillhört tvivlarna och mera sett meänkieli som en finsk dialekt än ett eget språk.
-Själv var jag ganska osäker när vi 80-90 talet diskuterade meänkieli. Men ett par år senare kom jag fram till att det är en onödig diskussion. Framför allt så det är ingen vetenskaplig fråga, utan det är en praktiskt politisk fråga. Om man bestämmer sig för att det är ett eget språk. Så är det ett eget språk.

Vad är din bild av meänkieli. Går det framåt eller bakåt?
-Det går bakåt. De allra flesta ungdomar som har svenska tornedalingar som föräldrar talar inte meänkieli. Det är ytterst, ytterst få. Vårt hopp står till de som har kommit från finsk sida och finska invandrare från norra Finland. Och där tycker jag att det är väldigt många av de som flyttat till svenska sidan som talar meänkieli. Det är en positiv utveckling.

Du är alltså vadå! Pessimist eller optimist?
-Men jag måste ju vara optimist. Jag brukar säga att om inte annat så har jag räddat min egen själ. Det är klart att jag är optimist och inte bara måste vara det. Men vi behöver två stöd för att klara det. Det är svenskarnas stöd. Det är oftast strukturellt och ekonomiskt, men också finnarnas stöd för att berika språket och få influenser därifrån. Den finska inflyttningen i svenska Tornedalen talar bra meänkieli så det finns ett hopp och en växande skara som har intresse för meänkieli.

Nils Gustav Labba

Sidan uppdaterad 2015-05-27

en realist funderar…

…svenskan är ju också ett hotat språk. Språken föds, de utvecklas, de växer, de stagnerar och de blir gamla och till slut ligger de på dödsbädden och så dör de. Men det är ju inte ett meningslöst liv utan ett språk är ju värdefullt även om den är på väg mot en ålderdom och eventuellt försvinner. Vilket inte meänkieli gör. Jag har ju själv sett en enorm utveckling.

om Överkalix där han bor…

…Överkalix är ju sedan gammalt Sveriges mångkulturella punkt. Här har man talat svenska, överkalixmål, samiska och finska. Fortfarande finns ju de här språken kvar inom kommunens gränser så Överkalix borde vara ett förvaltningsområde för meänkieli.

flagga och tidskrift...

Meänmaas flagga, som lanserades i juli 2007.
Meänmaas flagga, lanserades i juli 2007 i Övertorneå.

Föreningen Meänmaa ger ut en tidskrift på meänkieli.
Föreningen Meänmaa ger ut en tidskrift helt på meänkieli.
Läs mer på Meänmaas hemsida.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?