Artiklar
Erik Ullenhag ser behandlingen av nationella minoriteter som en bra test på hur långt Sverige kommit med demokratin.

Äldreomsorgen en stor utmaning

Integrationsministern finns numera under Arbetsmarknadsdepartementet och han sitter i det gamla Posthuset på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Han ger inga löften eller konkreta utfästelser men ser stora utmaningar framför sig. Erik Ullenhag är folkpartist som sin föregångare och bara några månader gammal på det nya jobbet.
Knappt trettio minuters intervjutid med Erik Ullenhag ger inte plats för stora utsvävningar och den nye ministern är slipad och snabb i talet. Men han intar också en ödmjuk hållning och säger att han ska jobba in sig på sitt nya område nationella minoriteter. Än så länge har han inte hunnit möta någon av grupperna.

 

Integration är ett stort område. Hur mycket tid kommer du att hinna ägna åt de nationella minoriteterna?
-Jag hoppas kunna se till att vi fortsätter arbetet med en offensiv minoritetspolitik. Jag tycker också att min roll i hög grad är att vara en advokat i regeringen för minoriteternas rättigheter.

Erik Ullenhag anser att systemet med förvaltningsområden har varit framgångsrikt med tanke på att många kommuner har ansökt och ansöker om att få ingå. Nu hänger det på hur väl kommunerna och myndigheterna lever upp till lagen. Enligt ministern är det inte uteslutet att hela Sverige blir ett förvaltningsområde så småningom.

Kommunerna har idag fria händer att använda bidragen från staten så som de önskar och Erik Ullenhag vill ha det så.
-Till en början vill inte jag recensera vilka kommuner som gör rätt eller fel. Däremot hävdar jag att minoritetsorganisationerna har ett stort ansvar att driva på arbetet.

I dag får kommunerna pengar utifrån antal invånare, det spelar ingen roll hur stor procent av befolkningen som tillhör en nationell minoritet. Det är ett system som Ullenhag vill behålla. Han poängterar att det inte ska finnas statistik över de nationella minoritetsgrupperna och han menar att informations- och kunskapskraven som ställs på kommunerna är lika stora oavsett hur många av invånarna som är nationella minoriteter.
-Hittills har ingen visat att systemet är orättvist men ser vi att fördelningen av pengar ger snedvridna effekter får man vara ödmjuk och ändra på det.

Ministern ger inga löften eller konkreta framtidsplaner för den nationella minoritetspolitiken men han säger att äldreomsorgen blir nästa stora utmaning. Kompetensen att erbjuda äldre vård och service på samiska, finska eller meänkieli finns i många kommuner men det saknas en organisation.
-Det är viktigt att på äldre dagar få tala sitt språk, känna sig trygg och ha sin kultur, säger Ullenhag, som dock inte vill svara på om även romer och judar ska få sina språkliga behov tillgodosedda i äldreomsorgen.

Ullenhag pratar också om vikten av att minska fördomar, öka kunskaperna och att inte göra misstaget att se de nationella minoriteterna som en grupp.
Han är medveten om kritiken mot att exempelvis de samiska frågorna spritts ut på flera departement.
-Ärligt talat, varje gång en regering ska bildas blir det diskussion om var frågor ska ligga, i synnerhet minoritetsfrågor. Men verkligheten är att de berör så många områden att det inte går att hitta ett departement som passar allt. Det viktiga är vad vi gör.

Sverige har kritiserats för att vara dålig på att leva upp till konventionerna man skrivit på och Ullenhag menar att den typen av kritik minskar förtroendet för Sverige internationellt.
-Hur långt du kommit med demokratin, mänskliga rättigheter och hur du behandlar en ursprungsbefolkning eller en minoritet är ett bra lackmustest. Ska man ha lite distans till sig själv så tror vi i Sverige att vi alltid gör bäst och när vi skriver på en konvention om mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter tror vi att vi redan har uppfyllt den.

Minoriteternas ”advokat” har sin syn klar:
-För mig är nyckeln att människor ska äga sin identitet. Ett dike att falla i är att man från majoritetssamhället säger till minoriteterna att de ska odla identiteten på ett visst sätt. Det ska inte vara min uppgift utan vi ska ge förutsättningarna för minoriteterna att värna sina egna traditioner och sin egen kultur.

ANN-HÉLEN LAESTADIUS

Sidan uppdaterad 2012-03-12