Glädjegesten var en helt spontan reaktion från Tarmo Ahonen. Äntligen...

Det har inte varit lätt för Tarmo

När Tarmo Ahonen var 16 år lämnade han byn Kihniö på finska landsbygden och flyttade ensam till Göteborg. Tjugo år senare upptäckte han att han inte längre kunde tala sitt eget språk. Det blev startskottet för en kamp som idag, äntligen, gett resultat.
Om Tarmo skulle vilja, kan han nämligen om en månad kräva att han får tala finska med tjänstemän på kommunen, eller att han på sin ålders höst får bo på ett äldreboende där någon kan tala finska med honom. Det är det konkreta resultatet av att Göteborgs kommun blir finskt förvaltningsområde.
- Det känns jättebra faktiskt, säger Tarmo och ler.
Sedan pustar han lite.
- Men det har inte varit lätt, ska du veta.

Allt började med en intervjuv i den nystartade finska lokalradion i slutet av 70-talet. Tarmo var facklig representant och blev intervjuad av den finsktalande reportern.
- Jag upptäckte att jag inte kunde. Det är en mycket märklig känsla. Att man inte kan sitt eget språk.
Då hade Tarmo varit i Sverige i ungefär 20 år. Han jobbade på Volvo, hade fru och tre barn.
- Jag provade tanken: “Vad är jag för nåt”? Och kom fram till att, om inte jag är finsk, vem är då finsk? Och så tänkte jag “vill jag vara något annat”? Och svaret var nej.

Tarmo började engagera sig. Att erbjuda hemspråksundervisning var på den tiden frivilligt för kommunerna och på 80-talet försvann allt fler skolplatser med undervisning på både svenska och finska. Lösningen blev att organisera sig för att starta en egen skola. Även om det visade sig vara svårt och tog lång tid finns i dag Sverigefinska skolan i Göteborg.
- Jag är jättestolt över det. Fast 140 elever, med förskolan inräknad, det är vad vi lyckats rädda…

Tarmo menar att det finns tusentals unga med finsk bakgrund som missade möjligheten att lära sig finska. Exakt hur många det rör sig om är inte helt klart, men minst 250 000 personer i Sverige har finska som sitt modersmål.

De ni inte “lyckats rädda”, vad tror du att de har förlorat?
- De har förlorat sin självkänsla, tillhörighet och kontakten med sin släkt. De kanske inte bryr sig när de är tonåringar, men när de blir vuxna kommer de att göra det.

På frågan om vad det egentligen är som är viktigt med att få lära sig sitt modersmål svarar Tarmo att det på sätt och vis är en onödig fråga. Det finns ju konventioner och lagar och regler som säger hur Sverige förbundit sig att hantera sina nationella minoriteter.
- I Finland är det en självklarhet, vi har alltid haft två språk. Där är det naturligt och ingen ifrågasätter de svensktalande.

Men måste skolan ta hand om det, är det inte föräldrarnas ansvar?
- Man kan inte belasta föräldrar för det här, då överför man för mycket ansvar. Föräldrarna kan stödja, men hur ska de göra när skolan till och med motarbetar? Skolan har altid motarbetat, nonchalerat och skamliggjort finskan, som att den skulle vara något gammalmodigt.

Som ordförande i Sverigefinska delegationen i Göteborg har Tarmo under alla år, tillsammans med andra engagerade sverigefinnar tryckt på hos kommunen. När beslutet kom innebar det en helt ny status för sverigefinnar i Göteborg. Och att Tarmo kunde fira en seger hemma.
- Jag kände att, äntligen! För det har varit en hel del att göra.

Karin Fingal

Sidan uppdaterad 2015-05-22

visste du att...

Den första januari 2010 blev det fritt fram för alla kommuner I Sverige att ansöka om att få vara med I det finska förvaltningsområdet. Göteborg var en av kommunerna som sökte – och som kom med. I praktiken drar det igång den 1 februari 2011.

det betyder att…

Till exempel har en Sverigefinne i Göteborg rätt att få äldreomsorg helt eller delvis på finska och alla sverigefinska förskolelever har rätt att få barnomsorg helt eller delvis på finska, även om de inte talar språket hemma.

i Finland…

Har det svenska språket en självklar plats. Det diskuteras ibland om alla med finska som modersmål ska lära sig svenska, men att de svensktalande ska få tala svenska är en självklarhet.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?