Finskakurser skapar möjligheter

Att vara analfabet som nationell minoritet är inte ovanligt. På Finlandsinstitutet i Stockholm såg man problemet och startade en läs- och skrivkurs för finsktalande.
Det är en sak att kunna prata sitt modersmål och en helt annan att läsa och kanske främst skriva på språket. Det kan begränsa individen men också ha en negativ påverkan på barn och barnbarn.
- Även om man kan prata finska så för man inte över det till sina barn eftersom man tycker sig sakna tillräckligt med kunskap när man inte kan läsa eller skriva på finska. Man vill ju vara den vuxna, föräldern som kan, säger Merja-Liisa Heikkinen, utbildningssekreterare på Finlandsinstitutet.

Hon är ansvarig för den nya kursen ”Lär dig läsa och skriva finska!” som startade i höstas och som börjar på nytt under våren. Institutet har haft finskakurser i femton år men det här är den första specifika kursen som drivs med hjälp av revitaliseringspengar.

Kursdeltagarna är andra och tredje generationens sverigefinnar och de flesta är i fyrtioårsåldern. Deras bakgrund och behov är olika men gemensamt är att de kan prata finska och vill nu kunna skriva på finska. Flera kan läsa finska men det är svårare att skriva. En del vill använda finskan i jobbet och behöver uppdatera sig på nyord. Andra tycker helt enkelt inte om känslan av att vara analfabet på sitt eget språk.

Merja-Liisa Heikkinen låter kursdeltagarna skriva egna texter som hon går igenom i jakt på återkommande fel.
- De får sedan en lista på vanliga fel och en förklaring på hur det ska skrivas, sen får de rätta sina texter och lär sig av det. Nästa gång de får tillbaka en text har jag bara markerat att något är fel och då får de försöka komma på vad som är fel med hjälp av mallen, berättar hon.

Merja-Liisa Heikkinen har tidigare undervisat i finska på Stockholms universitet och hon brinner för det finska språket. Men hon förstår också att det kan finnas en rädsla i att ta tillbaka ett förlorat språk.
- Om man har en finsk bakgrund förväntar sig folk att man ska kunna mer. Och det känns konstigt att få beröm, vem vill bli få beröm för att man talar sitt modersmål?

Men det kan också handla om att man har fel inställning. Finskan tillhör ju inte ens samma språkgrupp som svenskan.
- Man måste påminna sig om att nu funkar det inte på samma sätt som med svenskan. Finskan är på ett annat sätt och det är inte svårt. Det är bara annorlunda, säger Merja-Liisa Heikkinen.

Själv har hon bott trettio år i Sverige men ser till att hålla sig uppdaterad på vad som händer i Finland och med finskan. Hon har koll på kulturlivet och läser finska tidningar. Man måste ta sitt eget ansvar för att hålla ett språk levande.
- Det bästa sättet att lära sig språket är nog att ha en svärmor som bara talar det. Då kan man gå en kurs och så ser hon till att man också får ett bra flyt i språket i vardagen, säger Merja-Liisa Heikkinen och skrattar.

Hon påpekar att även om man som vuxen har förlorat ett språk går det att göra sina barn tvåspråkiga. Hon tycker att det är synd att det inte finns krav på skolan i den nya lagen.
- Att kunna prata finska med myndigheter är inte lika viktigt som att barn ska kunna bli tvåspråkiga.

Merja-Liisa Heikkinen menar att det behövs insatser för att även nå barn som inte har tillgång till modersmålsundervisning.
- Den nya lagen är i alla fall bra på att ge synlighet och status åt finskan och det är bra för barnen att se.


ANN-HELÉN LAESTADIUS
Sidan uppdaterad 2015-05-22

Ökat intresse

På Finlandsinstitutet märker de av ett ökat intresse för finskan och man satsar i vår på ett gediget program med konstutställningar, teater, musik, film och litteratur.

Läs mer om utbudet här.

Visste du att...

Det finns 450 000–600 000 sverigefinnar i Sverige. Många bor i Stockholm–Mälardalen.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?