Romsk kurs lockar gammal som ung

För att fånga en kultur behöver man känna till traditioner, koder och språk.
Två gånger i veckan samlas romska familjer i Enskededalen för att lära sig ramsor, sånger och fraser, och för att prata om romani chib och kulturen. Kati Dimiter-Taikon är initiativtagare.
Kati Dimiter-Taikon är lärare i Roma kulturklass på Nytorpsskolan och passionerat intresserad av sitt modersmål. Tack vare henne drivs nu ett språkrevitaliseringsprojekt för romska familjegrupper i skollokalerna på kvällstid.

Varje måndag och fredag samlas omkring 20 till 30 romer för att prata och prata om romani chib och den  romska kulturen.
- Jag började fundera på vad revitalisering betyder för mig och min grupp. Och jag kom fram till värdegrundstankar. Rätten till min värdegrund, rätten till mitt språk och levnadssätt, säger Kati Dimiter-Taikon.

Kursen kallas ”Rätten till romanipe” och hon förklarar att i det ingår egentligen allt som har med den romska kulturen att göra, allt från språk och levnadssätt till traditioner och mat. Den äldste deltagaren är i sextioårsåldern och den yngsta är sex år och alla kan lära varandra något. Det är inte alltid självklart att den äldre generationen har svar på allt. Men de äldre är framför allt bra på att berätta historier som ökar förståelsen för romskt tankesätt och de kan ramsor och sånger.
- Egentligen är det inte sånger, men det låter som om man sjunger när man berättar. Och det kan vara helt vardagliga saker, man sjunger om vem man är, familjen man tillhör eller något som hänt. Det kan vara en livsberättelse och texten förändras för varje gång man sjunger den, förklarar Kati Dimiter-Taikon.

Traditionen liknar den samiska jojken där man också berättar om en händelse, en person eller varför inte naturen.
Romerna har också särskilda barn- och vuxenramsor. En kvinna som fixar i köket kan till exempel ha en matramsa. Och istället för att säga månadernas namn sa man förut första månaden, andra månaden och så vidare vilket ledde till räkneramsor.
- Vuxenramsorna rimmar och de kan ofta ha ett grovt språk men det är tillåtet, säger Kati Dimiter-Taikon.

Under mötena pratar man om värdegrunder och tar fram det som är viktigt i kulturen. Sagor kan förklara hur man ska uppföra sig och fraser som ”Välsigna din väg” är viktiga att säga vid rätt tillfälle.

Naturen är ett exempel på något som en gång haft en stor betydelse för romerna, i form av skydd och värme och det var viktigt att ta vara på naturen.
- Men i dag är ju många som jag, vana vid stadsplanterade träd. Jag tror att vi måste ut och ha en exkursion någon dag, säger Kati Dimiter-Taikon och skrattar.

Hon vill skapa en bättre, mer positiv bild av det romska språket. Alla som kommer till mötena kan inte romani chib och därför blir det prat om hur man säger saker på språket och man diskuterar gamla ord som inte längre har samma betydelse som förr.
-  Om man uttalar något fel är det helt okej, försök igen eller sjung det du vill ha sagt.

Den romska identiteten är alltid närvarande i diskussionerna.
- Jag brinner för det romska språket och kulturarvet och jag hoppas att den yngre generationen kan bevara det, säger Kati Dimiter-Taikon.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

 

Sidan uppdaterad 2015-05-21

Visste du att...

Romernas språk kallas för romani chib (’romskt språk’), men även för romani , romanes och romska. Det finns 50 000- 100 000 romer och resande bosatta i Sverige.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?