Nytt hopp för samiskan i Malå

I Malå har samiskan sedan länge varit i det närmaste försvunnen. Men när kommunen förra året utsågs till nytt förvaltningsområde väcktes möjligheterna att lyfta språket på nytt. Tillfället gavs i absolut sista minuten.
– Språkdöden har varit nära för samiskan i Malå. Vi har tappat det levande språket även om vi inom renskötseln fortfarande använder en del termer, säger Jörgen Stenberg, ordförande i Malå Sameförening.

Den traditionella samiskan i Malå, umesamiskan, fick ge vika för svenskan för flera decennier sedan. Men intresset för att ta tillbaka språket finns. Jörgen Stenbergs bedömning är att det finns ett 20-tal personer i samhället med 3 300 invånare som håller på att lära sig samiska i skolan och i studiecirklar.

I klassrummet för samiska på Nilaskolan i Malå hänger nu till exempel skolplanscher med både sydsamiska och umesamiska ord. Här har skolans rektor Ulrika Renström sedan 2001 lärt ut sydsamiska, under förra året kunde man också anställa en lärare i umesamiska.

Och sedan Malå förra året blev förvaltningskommun för samiska har arbetet inletts med att på fler olika plan väcka språket till liv igen. Arbetet leds av Ulrika Renström. I styrgruppen ingår även kommunchef Jim Lundmark och skolchef Anders Bergström.
– Vi hade inte fixat att rädda språket om inte beslutet tagits från regeringshåll. Nu får vi ett uppdrag, kommunen får krav på sig och som tack får man en slant också. Det får kommunen kanske inte hur länge som helst, men åtminstone så att vi hinner få igång rutinerna, säger Anders Bergström.

Gruppen har haft träff med samebyn och sameföreningen, och även haft möten för allmänheten.
– Uppdraget vi fått är hur stort som helst. Man får börja successivt och i det lilla annars tror jag man dräper sig, säger Ulrika Renström och fortsätter:
– Det blir stort när lagen säger att du ska ha rätt till hela eller delar av förskolan och äldeomsorgen på samiska. Framförallt för vår kommun där det är ett fåtal som pratar språket. Vi får börja successivt så att vi längre fram är där lagen.

Det finns funderingar på om det är möjligt med en språkintegrering av samiska i undervisningen i skolan– till exempel genom att införa samisk slöjd. Och Ulrika Renström vill se över möjligheterna att skapa en samisk träffpunkt för de äldre i kommunen.

När det gäller förskolan planeras en samisk språkprofilering.
– Det skulle till exempel kunna fungera genom att man har några intensivsjok med samiska varje vecka, och att en samisktalande person då kommer till förskolan, kanske läser sagor eller berättar om kulturen, säger Ulrika Renström.

Förskoleavdelningarna Droppen och Flingan har anmält intresse och man har gjort ett studiebesök på förskolan Giella i Jokkmokk. Där går endast samiska barn, men i Malå är tanken att blanda barn med både samiska och icke-samiska rötter.
– Då får alla barn som går på avdelningen del av den samiska kulturen. Jag tror det är viktigt, säger Ulrika Renström.
Hon har resonerat på liknande sätt även med skolans undervisning i samiska. Redan 2001 var den öppen för alla. Ett år pluggade 20 barn språket, flera av dem utan samiska rötter.
– Är man intresserad av ett språk så ska man självklart få vara med. Det är ett bra sätt att lära sig mer om den samiska kulturen och minska risken för konflikter ute i samhället, säger hon.

Både Ulrika Renström och Anders Bergström tycker satsningarna som nu görs på att återinföra samiskan är självklara.
– Det är en del av Malås kulturarv som lyfts upp, ett arv som vi varit ganska dåliga på att ta tillvara tidigare. Men det är inte gjort i ett tvåårsprojekt detta. Det var verkligen i sista stund som beslutet togs och vi kommer lätt att få jobba i tio år innan vi får effekt, säger Anders Bergström.

Intressant blir till exempel hur man ska lösa tillgången till olika dialekter. Jörgen Stenberg från sameföreningen pekar på att i framtiden kan även nord- och lulesamiska bli aktuellt.

Det första riktigt synliga resultatet på det hittills gjorda arbetet är dock snart på plats: en vägskylt vid infarten till Malå med det traditionella umesamiska namnet Máláge. Den betraktas som en viktig symbolhandling. Nästa projekt blir att byta ut den gamla skylten på kommunhuset i Malå.
– Skyltarna är ett viktigt sätt att synliggöra ett språk, att det finns i det här området. Vi ser gärna att all skyltning i Malå blir på samiska. Sedan vore det trevligt om man kunde hälsa välkommen på samiska i kommunens växel, säger Jörgen Stenberg.

CAMILLA ANDERSSON

 

Sidan uppdaterad 2011-09-23

Detta hände 2010:

Under 2010 har bland annat antalet anställda inom Malå kommun som pratar samiska inventerats, och vilka som vill läsa språket vidare. En enkät till kommunens alla invånare med liknande tema är inplanerad.

Han vill synliggöra samiskan:

 
Anders Bergström, barn- och utbildningschef. 

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?