Det samiska väcks till liv i Umeå

Umeå är den kommun som får mest pengar i bidrag för att jobba med samiskan. Än så länge har ingen krävt varken förskola eller äldreomsorg på samiska. Men att erbjuda samisk kultur på äldreboenden är en satsning som fortsätter.
En doft av renköttsoppa med klimp sprider sig inne i matsalen på äldreboendet Hemgården i Umeå. Karl-Einar Enarsson från Umeå Sameförening, Såhkie, serverar i skålar medan personalen ställer ut dem på bordet till de 50-talet äldre som finns på plats. Medan ett nöjt mummel och sörplande infinner sig, jojkar och sjunger Lena Nilsson från Såhkie, för dagen iklädd en kolt från Malå.

Lunchen och framträdandet är en del i den trestegsraket som Såhkie genomfört på äldreboenden i Umeå sedan hösten 2010, i samarbete med Umeå kommun och Studieförbundet Vuxenskolan.
I en första del har representanter för sameföreningen besökt äldreboenden och berättat om den samiska kulturen. Därefter har man fortsatt med en utställning om samisk kultur på boendet. Luncharrangemanget är avslutningen.
– Vi pratar med gamlingarna och försöker ta reda på vad det finns för behov. Behövs det till exempel ett eget äldrecenter för samer i Umeå? säger Karl-Einar Enarsson.

Det är en av de frågor som även Umeå kommun försökt få svar på sedan Umeå blev nytt förvaltningsområde för samiska i januari förra året. En arbetsgrupp har bildats med representanter från skolan, socialtjänsten, samhällsservice och kultur och information och kommunövergripande frågor.
– Vi träffas en gång i månaden och har en kontinuerlig dialog med Svenska Samernas Riksförbund och sameföreningen i Umeå, säger Cathrin Alenskär, samordnare för minoritetsarbetet i Umeå.

Ett flertal samrådsmöten har hållits. Alla 366 samer i kommunen som är upptagna i röstlängden till sametinget har fått en personlig inbjudan. Även en enkät har gått ut till alla med frågor om vilka behov de har.
– Hittills har ingen uttryckt önskemål om vare sig äldreomsorg eller förskola på samiska, säger Cathrin Alenskär som anser att det här måste få ta tid.

Första året kännetecknades också av lågt intresse från samerna. Främst hade man kontakter med personer från Såhkie. På samrådsmötena kom en handfull personer.
– Vi fick inte så mycket feed-back på vad samerna ville att vi ska jobba med. Det ledde till att vi trevade oss fram under 2010. Men redan vid första samrådsmötet i år kom 30 personer! Så redan i år verkar vi få mer input, säger Cathrin Alenskär.

Förklaringen till det låga engagemanget tror hon beror på samhällets tidigare njugga inställning till samiskan.
– Sverige har ju inte direkt hurrat för att samiska ska pratas inom till exempel skolan, och kulturen har inte fått ta plats. Jag kommer själv från Malå och vet vilken attityd som funnits tidigare. Men nu menar regeringen allvar med att revitalisera språket, det är inte bara ett kortsiktigt tomtebloss.

Det gäller att ha tålamod, menar Cathrin Alenskär. Fortsätta söka kontakt och arbeta envist vidare i små steg tillsammans med de samiska representanterna.
– Det gäller också för samiska representanter att vara på tå och ställa krav, menar hon.

Insatserna på äldeboendena är ett exempel på vad som görs, och dessutom funderas på mötesplatser för äldre samer. Samråd har hållits inom skolan, en kurs i umesamiska har startats, samiska färger och namn diskuteras för den offentliga utsmyckningen, och på Stadsbiblioteket har man inrett ett samiskt rum, och är nu på jakt efter samisk litteratur.
– Problemet är att det finns väldigt lite litteratur och pedagogiska hjälpmedel på samiska. Det är faktiskt en affärsmöjlighet för de entreprenöriella krafterna att jobba med översättningar till de samiska språken, säger Cahtrin Alenskär.

Eftersom Umeå är en stor kommun med mer resurser har kommunen sagt att den också ska stötta de övriga förvaltningsområdena i länet.
- Vi skriver just nu en interregansökan för att fortsätta bygga nätverket och jobba med kompetensutveckling, säger Cathrin Alenskär.

För de äldre på Hemgården är arrangemanget ett välkommet avbrott i vardagen.
- Många är nyfikna och ställer frågor, säger Karl Einar Enarsson.

När frågan ställs om någon av lunchbesökarna
har samiska rötter är det ingen som svarar. Men efteråt visar det sig att åtminstone tre bland de äldre har samiska rötter.
– Mormor var same, berättar Cecilia Hjort, och undrar om Lena Nilsson kan en vaggvisa som Cecilias mamma brukade sjunga för henne.
När lunchen är slut ställer sig Mildred Sundqvist, nyinflyttad på boendet, spontant upp och håller ett litet tacktal.
– Det här var verkligen jättetrevligt. Ni har gjort detta till en ljus dag för oss alla, säger hon.


CAMILLA ANDERSSON

Sidan uppdaterad 2015-05-21

Visste du att...

...Umeå kommun får 2,25 miljoner kronor i statsbidrag för att revitalisera samiskan. Bidraget är baserat på antal invånare och oberoende av hur stor samisk befolkning man har.

En stor del av statsbidraget går till översättningar, bland annat ska avfallsplanen översättas som ett pilotprojekt.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?