Omsorgspersonal lär sig meänkieli

Intresset för att lära sig meänkieli är rekordstort bland omsorgspersonalen i Gällivare kommun. Anledningen är att en tredjedel av brukarna inom den sociala omsorgen pratar meänkieli, samiska eller finska.
- Jag vill kunna kommunicera med brukarna. Det är en fråga om livskvalitet att få uttrycka sig på sitt modersmål, säger Marlene Josefsson, elev i en av meänkielikurserna i Gällivare.

Det är studiecirkelupptakt på ABF i Gällivare, tio anställda från kommunens sociala omsorg får på arbetstid gå en 30 timmars konversationskurs i meänkieli.

I dag är fem elever på plats och läraren Hasse Stenudd inleder med att berätta om sin egen språkbakgrund- och identitet.
- Svenskan är ett intellektuellt arbetsredskap, finskan är känslornas och minnenas språk. Genom det här språket kan jag minnas känslan av blöta Lovikkavantar och slemgädda.

Eleverna reflekterar över sina vardagliga arbetssituationer inom hemtjänsten, på äldreboendena och på dagcentret. Om förekommande ord och uttryck på främst finska, om lustiga språkförbistringar och goda skratt, om känslan av att inte kunna kommunicera.

- Oftast blir det en tvåspråkig kommunikation där brukaren talar finska och jag svarar på svenska, det fungerar då de flesta finskspråkiga ju förstår svenska. Men visst händer det att frågetecken rätas ut med hjälp av tecken och kroppsspråk, berättar Gerd Karlsson och fortsätter:
- Därför känns den här kursen så bra, med de mest elementära språkkunskaperna kan man i alla fall förstå brukaren och ge den rätt hjälp.

Än mer värdefulla kan språkkunskaperna vara i omsorgen av förståndshandikappade och dementa som ofta återvänder till modersmålet, berättar Reneé Johansson.

Finns det då alltid personal med rätt språkkompetens att tillgå inom vården och omsorgen? Detta undersöker Gällivare kommun varje år, samtidigt som man frågar efter brukarnas behov av service på modersmål.

- Vi ser att språkkunskaperna försvinner i takt med att personalen föryngras, men vi ser också ett stort intresse hos ny personal att lära sig språken, säger Margareta Wuorinen, projektsamordnare inom kommunens socialtjänst.

Socialtjänsten i Gällivare kräver inte kunskaper i samiska, finska eller meänkieli vid personalrekryteringar, men det anges som meriterande.
- Idag ser vi inte ett behov av att kräva det, det finns alltid någon på varje avdelning som kan meänkieli eller finska, säger Margareta Wuorinen.

REGINA VERÄJA

Sidan uppdaterad 2015-05-27

Stort intresse...

Fem studiegrupper inom  omsorgen i Gällivare kommun ska förkovra sig i meänkieli i år. Ett hundratal har redan genomgått fortbildningen.

Projektledare:


Margareta Wuorinen.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?