Artiklar
Jiddisch på schemat på Hillelskolan
Åttaåringarna Samuel och Rebecka läser jiddisch på Hillelskolan i Stockholm. De tycker att språket är kul men ibland lite svårt.
- Fast för mig är det extra enkelt eftersom jag kan tyska, säger Samuel.
- Fast för mig är det extra enkelt eftersom jag kan tyska, säger Samuel.
Varje torsdag lämnar Rebecka och Samuel fritids för att ha jiddisch-lektion med läraren Paula Grossman. Det är ingen tvekan om att de gillar språket och lektionerna. När Paula plockar fram de två handdockorna, krokodilen och fågeln som bara pratar jiddisch skrattar de högt.
- Det är väldigt kul men ibland blir det lite knasigt. De vill alltid ha mat och älskar potatis och mjölk, säger Samuel.
Läraren leker fram språkintresset hos barnen och sakta men säkert växer deras ordförråd. Men det är inte helt enkelt med alfabetet och Rebecka och Samuel visar prickar som låter på ett visst sätt eller bollar som betyder att det är en vokal och hur var det nu med ”fiskekroken”, hur lät den?
- Jiddisch är väldigt svårt faktiskt och vi kan inte prata flytande men det är lättare när man sjunger, säger Samuel.
Men jiddisch påminner mycket om tyska och det är han glad över.
- Jiddisch är ju tyska och hebreiska som man satt ihop. Och nu börjar min tyska komma tillbaka. Man kan säga att tyskan hjälper mig att bli bättre på jiddisch och jiddisch hjälper mig att komma ihåg tyskan.
Han berättar att hans hemland är Schweiz och när han var mindre brukade familjen köra över till Tyskland för att köpa koshermat.
- Hemma hos mig pratar vi tjeckiska, ibland tyska men mest svenska. Alla filmer vi tittar på ska vara på tjeckiska, tyska eller engelska, säger Samuel.
- Vi pratar svenska hemma men min mamma sjunger på jiddisch. Om min morfar hade levt hade jag kunnat prata jiddisch med honom, säger Rebecka.
Samuel kan öva på sin jiddisch med sin gammelmormor.
- Men man måste prata högt för hon hör dåligt.
Barnen är klara över varför det är bra att kunna jiddisch. Det är bra att kunna många språk och så är det bra att kunna prata med judar i andra länder.
- Och så kan länderna komma överens, säger Samuel.
Rebecka blev uppmuntrad av sin mamma att börja läsa jiddisch och hon tycker mycket om lektionerna eftersom Paula är en bra lärare.
- Det är lite svårt eftersom jag bara kan svenska men jag var ändå bäst på övningarna i början, säger hon.
Eleverna är förtjusta i sin skola och Rebecka hoppar upp och visar skolans symboler på hennes mjukisbyxor: en hjärna, ett hjärta och en ljusstake.
- Det betyder hjärna, hjärta, själ. Det finns en sång om skolan också med samma melodi som ”We will rock you”.
I skolan lär de sig mycket om judiskt liv och judisk kultur, vilket Samuel påpekar är självklart eftersom de går i en judisk skola.
- Vi pratar om koshermat, sabbat och sjunger sånger, säger Rebecka.
Hemma har de också judiska symboler och vid dörren till klassrummet finns en Mezuza som Rebecka beskriver som en cylinder som innehåller en judisk bön. De visar hur man ska lägga handen mot Mezuza när man kommer in i rummet och sedan pussa på handen.
Hur länge ska ni läsa jiddisch?
- Så länge det går. Man kan läsa det hela mellanstadiet också. Sen kan man träna på språket om man åker utomlands men det är ju synd att inte alla kan åka till andra länder, säger Samuel.
ANN-HELÉN LAESTADIUS
- Det är väldigt kul men ibland blir det lite knasigt. De vill alltid ha mat och älskar potatis och mjölk, säger Samuel.
Läraren leker fram språkintresset hos barnen och sakta men säkert växer deras ordförråd. Men det är inte helt enkelt med alfabetet och Rebecka och Samuel visar prickar som låter på ett visst sätt eller bollar som betyder att det är en vokal och hur var det nu med ”fiskekroken”, hur lät den?
- Jiddisch är väldigt svårt faktiskt och vi kan inte prata flytande men det är lättare när man sjunger, säger Samuel.
Men jiddisch påminner mycket om tyska och det är han glad över.
- Jiddisch är ju tyska och hebreiska som man satt ihop. Och nu börjar min tyska komma tillbaka. Man kan säga att tyskan hjälper mig att bli bättre på jiddisch och jiddisch hjälper mig att komma ihåg tyskan.
Han berättar att hans hemland är Schweiz och när han var mindre brukade familjen köra över till Tyskland för att köpa koshermat.
- Hemma hos mig pratar vi tjeckiska, ibland tyska men mest svenska. Alla filmer vi tittar på ska vara på tjeckiska, tyska eller engelska, säger Samuel.
- Vi pratar svenska hemma men min mamma sjunger på jiddisch. Om min morfar hade levt hade jag kunnat prata jiddisch med honom, säger Rebecka.
Samuel kan öva på sin jiddisch med sin gammelmormor.
- Men man måste prata högt för hon hör dåligt.
Barnen är klara över varför det är bra att kunna jiddisch. Det är bra att kunna många språk och så är det bra att kunna prata med judar i andra länder.
- Och så kan länderna komma överens, säger Samuel.
Rebecka blev uppmuntrad av sin mamma att börja läsa jiddisch och hon tycker mycket om lektionerna eftersom Paula är en bra lärare.
- Det är lite svårt eftersom jag bara kan svenska men jag var ändå bäst på övningarna i början, säger hon.
Eleverna är förtjusta i sin skola och Rebecka hoppar upp och visar skolans symboler på hennes mjukisbyxor: en hjärna, ett hjärta och en ljusstake.
- Det betyder hjärna, hjärta, själ. Det finns en sång om skolan också med samma melodi som ”We will rock you”.
I skolan lär de sig mycket om judiskt liv och judisk kultur, vilket Samuel påpekar är självklart eftersom de går i en judisk skola.
- Vi pratar om koshermat, sabbat och sjunger sånger, säger Rebecka.
Hemma har de också judiska symboler och vid dörren till klassrummet finns en Mezuza som Rebecka beskriver som en cylinder som innehåller en judisk bön. De visar hur man ska lägga handen mot Mezuza när man kommer in i rummet och sedan pussa på handen.
Hur länge ska ni läsa jiddisch?
- Så länge det går. Man kan läsa det hela mellanstadiet också. Sen kan man träna på språket om man åker utomlands men det är ju synd att inte alla kan åka till andra länder, säger Samuel.
ANN-HELÉN LAESTADIUS
