«Att förlora ett språk är en stor sorg»

Första gången Susanna Alakoski hörde ordet Svinalängorna var hon vuxen och arbetade som socionom. En kollega kallade bostadsområdet där Susanna växt upp för Svinalängorna. Först blev hon tyst och kände sig kränkt. Men sedan stal hon ordet ur kollegans mun som titel för sin debutroman.
- Min första tanke var att hon hade rätt i att vi var svin, men det stämde inte. Jag har sällan känt en sådan värme och solidaritet som fanns där. Bakade man bröd gav man ett till grannen. Jag har sett mycket misär, men inte träffat en enda ond människa, säger författaren Susanna Alakoski med eftertryck.

Hon är född i Vasa i Finland, men kom till Sverige på 1960-talet med sina föräldrar, debutromanen Svinalängorna bygger på Susannas personliga upplevelser och är trots en sorglig kuliss ändå fylld med mycket humor.
- För mig hör sorg och glädje ihop. Trots att det fanns många dysfunktionella familjer hördes det ändå mycket skratt.

Hemma pratade familjen finska och eftersom det fanns många landsmän var finska det dominerade språket i umgängeskretsen. Susanna beskriver sin resa att börja prata svenska som en process. Hon lyssnade på rytmen och klangen i det nya språket, men var tyst. När hon började i första klass upptäckte hon att hon kunde prata flytande svenska.

Det erbjöds ingen hemspråksundervisning, vilket Susanna kan tycka är tur i oturen, eftersom hon tvingades prata svenska. Men hon kan ändå känna en förlust eftersom finskan inte blev fortsatt lika bra genom åren.
- Ett förlorat språk är en stor sorg. Det är lättare att förlora en tand än ett språk, säger Susanna Alakoski.

De flesta invandrarbarn blir föräldrarnas tolkar eftersom de tar upp det nya språket lättare. I Susannas fall blev hennes mamma också duktig på svenska. Mamman hade rest utomlands som ung och kunde engelska vilket gjorde att steget till att lära sig svenska inte var så stort.

Däremot blev Susanna inringd av polisen i Ystad som ville ha hjälp att tolka. Hon var i tioårsåldern när hon cyklade till polisstationen för att tolka för nyanlända som bara kunde tala finska.
- Jag minns att det hände vid ett par tillfällen. Jag tror att de bläddrade igenom telefonkatalogen, så fick man åka dit och hjälpa till, beroende på vilket språk man kunde.

Susannas skrivande började med att hon lyssnade. Det fanns många olika nationaliteter i området där hon växte upp och i den kretsen bjöds det på många berättelser. De kunde inte skriva skönlitterärt utan delade med sig av sina historier muntligt. Flera av dem hade suttit i fängelse eller skulle komma att göra det.
- På mina skrivarkurser börjar vi alltid med en berättarafton. Jag säger att man ska skriva som man talar initialt. Skriv det som rösterna säger i huvudet!

Själv började Susanna med att skriva kortprosa. Men förlaget sa till henne att skriva längre. En novell som skulle varit med i en antologi om andra generationens invandrare blev i stället början på Svinalängorna som även blivit filmatiserad och vunnit priser.
- Svinalängorna har jag ett nästan kallt förhållande till, det är så konstigt för ibland tror jag inte att jag skrivit den, säger Susanna.

Men Finland har hon inte något kallt förhållande till. Hon är där flera gånger per år och har visat sina tre barn det land där hon är född i. Men att hon inte gett barnen det finska språket är till viss del en sorg.
- Jag orkade inte psykiskt att prata finska med dem, fast för mig handlar identitet inte bara om språk. De har fått del av den finska identiteten genom våra resor dit, säger Susanna Alakoski.

HAFIDA EL-ABED
Sidan uppdaterad 2015-05-22

Mer om Susanna:

Några utmärkelser:

Augustpriset litteraturåret 2006
Pocketpriset – Platina Pocket 2007
Sverigefinska delegationens pris/stipendium för sverigefinska insatser
Hedenvind-plaketten 2011

Susanna Alakoski är förutom författare även krönikör i en mängd tidningar.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?