«Att få synas och vara en del i samhället är viktigt»

I Luleå är Tanja Hagert en lokalkändis. Genom att vara en av de finska romernas representer och vara sångerska i bandet Mertzi och Terno Drom har hon blivit ett känt ansikte i Norrbotten. Men hennes start som 15-åring i Sverige var inte enkel.
Tanja Hagert är i dag 26 år och tvåbarnsmor til Alex och Desiré. Hon är gift med musikern Mertsi Lindberg sedan 18-års ålder. Hon kom från Helsingfors i Finland till Luleå som 15-åring.
- Det var kärleken. I romsk tradition flyttar kvinnan dit mannen bor. Det är oftast så, berättar Tanja.

Kärleken tvivlande Tanja aldrig på men hon hade en tuff start i det nya landet. Myndigheterna ville skicka tillbaka henne till familjen i Finland för att hon var minderårig och hon fick inte läsa SFI, svenska för invandrare, av samma skäl. Tanja och Mertsi, som är ett år äldre än henne, var båda minderåriga och hade ingen försörjning eller lägenhet. De flyttade in i Mertis systers hem och Tanja blev mer och mer isolerad.

- Jag satt och tittade på tv hela dagarna och lärde mig svenska på det sättet, berättar Tanja.
Genom att lyssna på engelskspråkiga tv-program och samtidigt läsa den svenska översättningen på textremsorna lärde hon sig svenskan.
- Sedan övade jag med grannarna i tvättstugan. Tänk om det svenska samhället tillåtit mig att läsa svenska istället för att isolera mig, säger hon.

Saker och ting blev lättare när Mertsi och Tanja blev myndiga och fick tag på egen bostad. Tanja bröt sin isolering mer och mer tack vare att hon lärde sig språket och hon började ta mer plats i samhället. Hon blev sångerska i bandet Mertzi och Terno Drom. Tanja minns med glädje sitt "genombrott" när hon höll sitt första tal på en minoritetskonferens om romer och judar i Luleå 2008.

I dag jobbar Tanja på ett företag som arbetar med översättningar till dokumentärfilmer, men det är de romska frågorna hon brinner för. Hon är ordförande i en romsk kvinnoförening som drivs tillsammans i ett nätverk med bland annat med Svenska Tornedalingars riksförbund.
- Syftet var att bryta de romska kvinnornas isolering och stärka dem. Men även män har gått med i föreningen och syftet har ändrats den senaste tiden.

Sedan två år tillbaka arrangerar hon också Romernas nationaldag i Luleå, ett arrangemang som blivit mycket populärt.
- Det betyder mycket att vi får delta i samhället och synas.
Hon säger också att samarbetet med tornedalingarna och samerna är mycket betydelsefullt.
- Vi har blivit utsatta för samma förtryck, vi förstår varandra.

Även om Tanja trivs i Luleå kan hon sakna sitt hemland och sin familj och släktingar.
- I Finland har finska romerna en helt annan status. Det finns anpassade utbildningar för romer och klädbidrag. Men det har ju att göra med språket, kan man språket blir man en del av samhället.
- Men jag får aldrig med mig Mertsi, han är en riktig lulebo, säger Tanja med ett skratt.

Trots många svårigheter tycker Tanja att situationen för romer i Luleå har blivit mycket bättre de senaste åren. Hon tycker att de blivit mer synliga i samhället.
- Det finns starka fördomar mot romer och en rädsla. Jag vill att vi ska bli behandlade som "vanliga" människor och inte bli bemötta med stora frågetecken.

MALIN ANDERSSON JUNKKA






Sidan uppdaterad 2015-05-21

Kalédräkten...

...kallas den traditionella dräkten, kjol och pampiga blusar.
- Dräkten visar att man är vuxen och med den följer ett visst ansvar, säger Tanja Hagert.

Visste du att...

...det finns uppskattningsvis 50-100 000 romer i Sverige. De består av olika grupper, som de finska, svenska, resande, utomnordiska och de relativt nyanlända från Balkan.

Nationaldagsfirande...


Affischen från årets romska
nationaldagsfirande i Luleå
där Tanjas band deltog. 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?