Finskan på frammarsch i Köping

Nästan var femte köpingsbo har finskt påbrå. Fler än 2 000 är finlandsfödda och 2 600 tillhör andra och tredje generationen.
- Man trodde att vi finska invandrare från 1960-70 talen skulle tillbaka efter ett tag i Sverige men vi har blivit bofasta, säger Juhani Vikman från Köpings finska förening.

Trots att Köping har varit förvaltningskommun i nästan två år har aktiviteterna inte kommit i gång förrän under 2011.
- Förvisso arrangerade vi en finsk danskväll med gratis inträde 2010. Den blev väldigt uppskattad. Mycket folk kom för att se den finske tangoprinsen som vi hade bjudit in, säger Juhani Vikman.

Juhani påpekar att en orsak som fördröjde igångsättandet av aktiviteterna var att de finska föreningarna inte kände till anslutningen i förväg.
- Det bara damp ner ett brev en dag från kommunen i mars 2010, där det stod att vår hjälp behövdes och att vi hade fått 750 000 kronor för att stödja finsk kultur och språket. Vi fick veta väldigt lite om de regler som gällde bidragen till olika slags aktiviteter.

Han tycker än i dag att det är krångligt med regelverket och ger ett exempel.
- Taket på vårt föreningshus måste läggas om och det kommer att kosta några tiotusen. För det lär vi inte få bidrag. Taket betraktas inte som kultur.

Anne Alamaa, informatör i Köpings kommun och själv sverigefinne, arbetar med ansökningar som kommer in till kommunen.  Under hösten fyllde både Köpings och Kolsva finska föreningar 60 år som båda arrangemangen fick bidrag.
- Vi kunde bekosta ett finskt teaterbesök till båda festligheterna. Jag tycker att samarbetet med samrådsgruppen har gått jättebra, säger hon.

Köping och närliggande förvaltningskommuner har besökts av tvåspråkig barnteater Arne Alligator och djungeltrumman.
- Det var en verklig succé på vårt bibliotek och dit kom även svenska barn med sina föräldrar. Joel Hallikainen, musiker och sångare från Finland höll kyrkkonserter. Hans turné lockade flera hundra människor i Västmanland, säger Anne Alamaa.

Anne är en av tre informatörerna i förvaltningskommunerna i sverige som är äkta sverigefinnar, vilket hon vill framhålla.
- De andra är finlandsfödda, vi är i minoritet inom en minoritet. Min något rostiga finska har blivit mycket bättre under det här året och jag har börjat prata finska med min sexåriga dotter, säger hon stolt.

Anne tror att det vore bäst att arrangera tvåspråkiga aktiviteter för barn och unga. Det skulle locka fler om inte kan finskan så bra. I detta ser hon en jätte utmaning, att få med dessa 25-35 åringar som har finska rötter.
- Jag har ett par finska kompisar som jag kan bolla nya idéer med. Nu har vi använt en mindre summa av förvaltningspengarna till biblioteksinköp av barn- och ungdomsböcker på finska.

Köpings kommun skall även i fortsättningen satsa på att kompetensutveckla sin finsktalande personal.
- Två av vår personal har redan fått gå på en kompetensutbildning på finska, säger Anne Alamaa.

Att ha finskspråkig personal tycker Juhani Vikman känns viktigt. På Nygårdens kommunala äldreboende bor det fem finsktalande åldringar idag.
- Fler lär det bli inom de närmaste åren, då de flesta av oss kom hit för 40-50 år sedan. Vi måste få behålla vår personal som talar finska, tillägger Juhani.

På önskelistan från kommunens finsktalande invånare står det en finsk vänservice och att stöd ordnas åt dem som vårdar sin närmaste hemma, enligt Anne.

MARJA SIEKKINEN
Sidan uppdaterad 2012-09-12

Fakta...


Köpings kommun anslöt sig 2010 till det finskspråkiga förvaltningsområdet.

Av 25 000 invånare har cirka 4 600 finska rötter.

Finska föreningars samrådsgrupp som för samtal med kommunen består av fyra föreningar: Köpings och Kolsva finska förening, PRO Köpingsfinska och Köpings bobollklubb.

I höstas bildade informatörerna i Mellansveriges förvaltningskommuner en samarbetsgrupp. de planerar att arrangera ett språkbad i sommar.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?