Artiklar
Vill få fler romer att vända sig till arbetsförmedlingen
Mirelle Gyllenbäck är spindeln i nätet för ett projekt som ska få romer att vända sig till arbetsförmedlingen för att få hjälp med utbildning och jobb. Tillsammans med fem brobyggare i fem kommuner driver hon på för en förändring.
- Jag är privilegierad som får jobba med det jag brinner för, säger hon.
- Jag är privilegierad som får jobba med det jag brinner för, säger hon.
Mirelle Gyllenbäck, 26 år, har haft en spikrak karriär - utbildad journalist och högskolestudier i offentlig rätt till ett jobb på arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. En förebild och ett bevis på romer som tar sig in på arbetsmarknaden och klättrar högt. Och hon har alltid varit öppen med sitt romska ursprung, något som inte alla romer vågar, kan eller vill vara.
- Bemötandefrågan är viktig. En del välutbildade romer vågar inte säga att de är romer och jag hoppas att det ska förändras, att vi ska våga vara öppna. Bara det är ett stort steg, säger hon.
Under 2011 kom Mirelle Gyllenbäck till arbetsförmedlingen och var projektledarassistent för projektet ”Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden” som bland annat innehöll en webbutbildning för att myndigheter, organisationer och arbetsgivare skulle lära sig mer om romer och också utmana sina egna fördomar.
Nu är hon projektledare på Avdelningen Integration och etablering för ett uppdrag som arbetsförmedlingen fick i samband med regeringens strategi för romsk inkludering.
Målet är att arbetsförmedlingen ska nå ut till romer med information om stöd och service som man kan erbjuda enskilda och samtidigt ska myndigheten internt få kunskap om romer som en nationell minoritet.
- Vi vill få fler romer att vända sig till arbetsförmedlingen. Förtroendegapet är påtagligt och många romer vet inte vad arbetsförmedlingen kan erbjuda, säger Mirelle Gyllenbäck.
Luleå, Göteborg, Linköping, Helsingborg och Malmö är pilotkommuner och där har de lokala arbetsförmedlingarna anställt fem så kallade brobyggare som ska ta kontakt med romerna i sin stad. Kravet på brobyggarna var att de skulle ha språklig eller kulturell kompetens.
Romer som möter romer har visat sig fungera bra och de fyra männen och en kvinna i blandade åldrar lägger upp sitt arbete som det passar bäst i just deras stad. Ibland handlar det om att söka upp romska föreningar och andra gånger är hembesök bäst. De informerar, svarar på frågor och hjälper till med praktiska saker som till exempel hur man skriver ett CV. Brobyggarna har haft flera informationsmöten på olika skolor och Mirelle Gyllenbäck säger att skolbesöken blivit ”en aha-upplevelse” för unga människor som inte visste om vilka möjligheter som finns.
Brobyggarna kan inte förmedla jobb utan när romerna kommer till arbetsförmedlingen tar handläggarna över och därför är det viktigt att personalen är förberedd och kunnig.
- Romer är ju långt ifrån en homogen grupp och många vet inte att det finns välutbildade romer, säger Mirelle Gyllenbäck.
Hon ringer brobyggarna flera gånger i veckan och de stämmer av veckovis. I mars ska länsstyrelsen i Stockholm få en återrapportering om hur uppdraget gått.
- Ryktet om brobyggarna sprider sig snabbt och jag vet att romer själva har börjat söka upp dem, säger Mirelle Gyllenbäck.
Det signalerar om att man är på rätt väg, att det finns en chans att omvända den negativa inställningen till myndigheter. Förtroendefrågan är central i uppdraget.
Under våren och hösten ska också brobyggarna, efter att ha utbildats av Mirelle Gyllenbäck och en utbildningsledare från arbetsförmedlingen, hålla i egna seminarier med normkritiska övningar där webbutbildningen från ”Jämlikhet för romer på arbetsplatsen” ingår.
För Mirelle Gyllenbäck är det en dröm att få jobba med något som hon brinner för, hon kallar uppdraget för sin ”lilla bebis”.
De romska frågorna har engagerat henne sedan hon skrev krönikor i tidningarna Metro och Gringo och högskoleutbildningen banade väg för hennes nuvarande arbete.
- Det var inte självklart att jag skulle jobba med romska frågor men jag har ju ett stort intresse för ämnet och under högskoletiden blev jag mer och mer involverad. Och nu känns det jättebra och viktigt, säger Mirelle Gyllenbäck.
ANN-HELÉN LAESTADIUS
- Bemötandefrågan är viktig. En del välutbildade romer vågar inte säga att de är romer och jag hoppas att det ska förändras, att vi ska våga vara öppna. Bara det är ett stort steg, säger hon.
Under 2011 kom Mirelle Gyllenbäck till arbetsförmedlingen och var projektledarassistent för projektet ”Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden” som bland annat innehöll en webbutbildning för att myndigheter, organisationer och arbetsgivare skulle lära sig mer om romer och också utmana sina egna fördomar.
Nu är hon projektledare på Avdelningen Integration och etablering för ett uppdrag som arbetsförmedlingen fick i samband med regeringens strategi för romsk inkludering.
Målet är att arbetsförmedlingen ska nå ut till romer med information om stöd och service som man kan erbjuda enskilda och samtidigt ska myndigheten internt få kunskap om romer som en nationell minoritet.
- Vi vill få fler romer att vända sig till arbetsförmedlingen. Förtroendegapet är påtagligt och många romer vet inte vad arbetsförmedlingen kan erbjuda, säger Mirelle Gyllenbäck.
Luleå, Göteborg, Linköping, Helsingborg och Malmö är pilotkommuner och där har de lokala arbetsförmedlingarna anställt fem så kallade brobyggare som ska ta kontakt med romerna i sin stad. Kravet på brobyggarna var att de skulle ha språklig eller kulturell kompetens.
Romer som möter romer har visat sig fungera bra och de fyra männen och en kvinna i blandade åldrar lägger upp sitt arbete som det passar bäst i just deras stad. Ibland handlar det om att söka upp romska föreningar och andra gånger är hembesök bäst. De informerar, svarar på frågor och hjälper till med praktiska saker som till exempel hur man skriver ett CV. Brobyggarna har haft flera informationsmöten på olika skolor och Mirelle Gyllenbäck säger att skolbesöken blivit ”en aha-upplevelse” för unga människor som inte visste om vilka möjligheter som finns.
Brobyggarna kan inte förmedla jobb utan när romerna kommer till arbetsförmedlingen tar handläggarna över och därför är det viktigt att personalen är förberedd och kunnig.
- Romer är ju långt ifrån en homogen grupp och många vet inte att det finns välutbildade romer, säger Mirelle Gyllenbäck.
Hon ringer brobyggarna flera gånger i veckan och de stämmer av veckovis. I mars ska länsstyrelsen i Stockholm få en återrapportering om hur uppdraget gått.
- Ryktet om brobyggarna sprider sig snabbt och jag vet att romer själva har börjat söka upp dem, säger Mirelle Gyllenbäck.
Det signalerar om att man är på rätt väg, att det finns en chans att omvända den negativa inställningen till myndigheter. Förtroendefrågan är central i uppdraget.
Under våren och hösten ska också brobyggarna, efter att ha utbildats av Mirelle Gyllenbäck och en utbildningsledare från arbetsförmedlingen, hålla i egna seminarier med normkritiska övningar där webbutbildningen från ”Jämlikhet för romer på arbetsplatsen” ingår.
För Mirelle Gyllenbäck är det en dröm att få jobba med något som hon brinner för, hon kallar uppdraget för sin ”lilla bebis”.
De romska frågorna har engagerat henne sedan hon skrev krönikor i tidningarna Metro och Gringo och högskoleutbildningen banade väg för hennes nuvarande arbete.
- Det var inte självklart att jag skulle jobba med romska frågor men jag har ju ett stort intresse för ämnet och under högskoletiden blev jag mer och mer involverad. Och nu känns det jättebra och viktigt, säger Mirelle Gyllenbäck.
ANN-HELÉN LAESTADIUS
