Artiklar
Foto: Petra Kahn

Kursen som ska ge eleverna insikter om jiddisch

Minoritet.se träffar Paula Grossman och hennes svartlockiga hund för att prata om regeringens satsning på kursplan och läromedel i jiddisch för grundskolan. Paula arbetar vanligtvis som SFI-lärare i Södertälje och har lång erfarenhet av utbildningsfrågor och läromedel. Hon har tidigare skrivit en lärobok i jiddisch som heter Laichterlernenleienen jiddischfritt översatt betyder det ungefär Lära läsa Jiddisch lätt.

Paula ingår i den arbetsgrupp som fick i uppdrag av regeringen att ta fram kursplan och läromedel för jiddisch för grundskolan. Arbetet har tagit lång tid och har resulterat i ett gediget material för de som vill lära sig jiddisch.
- Tanken är att vem som helst som vill lära ut jiddisch lätt ska kunna göra det med vårt material. Eftersom det inte finns några utbildade lärare i jiddisch behövde kursmaterialet vara enkelt och lättillgängligt. Vi spelade därför in filmsnuttar på olika teman. I filmsnuttarna får man bekanta sig med den påhittade familjen Jiddisch och lyssna på jiddisch i vardagliga situationer.

Syftet med jiddischkursen på grundskolan är att väcka intresse och ge eleverna kunskap om den judisk-Europeiska historien. Genom att eleverna knyter an till sin egen familjs bakgrund blir historien mer levande. Många av uppgifterna i de nya läromedel som Paula varit med och tagit fram, handlar om att eleverna får intervjua familjemedlemmar om bakgrunden till sina egna förnamn, vad det finns för jiddischuttryck i deras familj och ta vem i deras släkt kom hit efter andra världskriget.

Efter kursen ska eleverna veta vad jiddisch är för slags språk, kunna några jiddischsånger, läsa, förstå och tala en del jiddisch. Eleverna ska även få ökad insikt i historiken bakom utvecklingen av jiddisch.

Paulas vision är att alla judiska barn i Sverige ska veta vad jiddisch är för språk och känna igen jiddisch som den askenasisk-judiska kulturens språk. Hon önskar att de ska få en känsla för sin släkts historia, känna till sitt ursprung genom litteratur och sånger och förstå kopplingen dåtid till nutid.
- Satsningen på jiddisch för grundskolan har hjälpt jättemycket för revitaliseringen av jiddisch, säger Paula och nämner att det finns mycket fördomar om jiddisch: många tror att det inte är ett riktigt språk, att ingen skulle vara intresserad av att lära sig jiddisch eller att undervisning i jiddisch skulle hota hebreiskans ställning inom den judiska gruppen.

Paula tycker det är beklagligt att det finns sådana fördomar. Hon anser att jiddisch är ett rikt och intressant språk som judiska barn och ungdomar kan lära sig massor om sin historia och kultur ifrån.  Dessutom tror hon att det bara blir lättare att lära sig hebreiska om man kan jiddisch eftersom det är samma alfabet i båda språken. Paula säger att hon märkt att intresset för jiddisch börjat öka, på det judiska högstadiet är det redan 27 elever som studerar jiddisch.
- Eleverna tycker det är jätteroligt, säger Paula och ser glad och nästan lite busig ut. De får en inblick i språkets kulturarv och historia. För de flesta av eleverna är detta en del av deras egna kulturarv, de flesta har någon i familjen som kan eller kunde jiddisch.

Paula hoppas på att kunna vara med och skapa kursmaterial och läroplan till en fortsättningskurs i jiddisch i framtiden.
-Jag skulle vilja lära ut mer avancerad jiddisch, låta elever läsa litteratur skriven på jiddisch och titta på hur jiddisch utvecklats i USA. Även jiddisch i den judisk svenska kontexten skulle vara kul om eleverna fick undersöka.  

PETRA KAHN
 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2016-08-30