Artiklar

»Matlådor med samisk mat var uppskattade»

Annica Löfgren har varit samisk samordnare på halvtid i Åre kommun sedan 2011. Frågorna börjar sätta sig något i kommunen och kunskapen har ökat.
- Alla frågor med samisk flagg hamnar hos mig, säger hon.

- Nu har folk börjat förstå att det här inte är ett projekt utan att det faktiskt handlar om en lag, säger Annica Löfgren.

På hennes bord som samisk samordnare hamnar frågor om modersmål, äldreomsorg för samer och kultur.
- Det är samrådet som beslutar om hur förvaltningsanslaget ska användas och det fungerar väldigt bra, säger hon.

Inom äldreomsorgen i Åre kommun finns inget uttryckt behov av samisktalande personal.
- Men de vill kunna träffas i bland och prata samiska med varandra och så har de sagt att de vill ha samisk mat.

Det senaste önskemålet om mat införlivade Åre kommun innan jul. Annica Löfgren hyrde in en kock som kan samisk mat, Marlen Toven, och tillsammans jobbade de en hel dag i köket som resulterade i 80 matlådor med typisk samisk mat.
- Det blev kokkött,  kokt rentunga, pannbiff på ren, blodpudding på renblod och mycket annat. Det gäller att ha rätt fingertoppskänsla när man gör det här, bland annat när man saltar och kokar köttet, och det har Marlen, säger Annica Löfgren.

Notvallens kök i Järpen, centralort i Åre kommun, ansvarade sedan för att distribuera lådorna till de äldre som har ett beslut på särskilt boende där matabonnemang ingår.
- De fick byta ut den "vanliga" maten mot samiska lådorna en gång i veckan och det fungerade jättebra!

Har ni fått någon feedback på detta?

- Ja, direkt dagen efter när de hade fått blodpudding. De var så nöjda. Men de tyckte det var lite stora portioner men så blir det när jag och Marlen gör mat. Det ska vara rejält.

Nu finns planer på att göra om detta och ställa  sig i köket igen under våren då det var så lyckat. Nu har de äldre efterfrågat fisk tillagad på samiskt vis.
- Gommen är minnets databank och även om man inte kan prata och uttrycka sig så känner man. Det är viktigt. Helst ska fisken komma från deras hemsjö, säger Annica Löfgren.

Kommunen har också ordnat med träffpunkter för de äldre men eftersom de bor så utspridda är det svårt att få ihop det. Dessutom är det dagsformen som avgör om de orkar komma, säger Annica Löfgren.

I övrigt arbetar hon med att anordna olika kulturaktiviteter som ska stärka samiskan och identiteten hos unga och gamla. Det handlar om allt från teater till julpyssel.
- Språket finns med hela tiden så långt det går men det är många som har barn själva som inte fått med sig samiskan.

När den samiska nationaldagen firades stort, under 100-års jubileet, i Trondheim i februari (Tråante 2017) åkte de elever som läser samiska i Åre kommun givetvis dit. De var inbjudna till genrepet av föreställningen Jielemen Aavoe och fick uppleva många andra aktiviteter på samiska.

Just nu pågår en översyn och en utredning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Annica Löfgren hoppas att lagen kommer att bli tydligare.
- Jag skulle gärna se den mer preciserad gällande modersmålsundervisningen. Vad betyder egentligen helt eller delvis i lagtexten, funderar hon.

Hon hoppas också att Åre kommun tar beslut om att göra samordnartjänsten till en fast tjänst och inte en tillfällig som den varit under dessa år.
- Det är fantastiskt roligt att få uppleva allt det här som händer och att vi får fortsätta jobba med de här viktiga frågorna, avslutar hon.

MALIN A JUNKKA



 

 

Sidan uppdaterad 2017-03-01