Artiklar

Så kommenterar berörda utredningen

Minoritetsutredningen får både ris och ros från de närmast berörda. Kritiska röster höjs mot att både säkerhet och jämställdhet tappats bort och att en ny myndighet ska bildas.

Isak Reichel är generalsekreterare på Judiska Centralrådet i Stockholm. För honom är säkerhet viktigt. Det finns ett färskt exempel där en judisk förening nyligen stängde sin verksamhet efter vandalisering och hot.
- Det finns ett problem med hårdnande attityder mot vissa minoriteter, det gäller både oss och våra romska vänner. Jag skulle ha önskat att det fanns mer om det i utredningen. För oss är individuella rättigheter, som språk, inte lika viktigt, säger Reichel.

Reichel har suttit med i referensgruppen och följt arbetet, men han betonar att han inte läst utredningen från pärm till pärm.
- Utredningen handlar till en del om språk och kultur. Det vi behöver för att utöva vår kultur är säkerhet. Den diskussionen hade varit önskvärd, säger Reichel.

Positivt, menar Isak Reichel, är förslagen att kräva mer ansvar av kommunerna i sina minoritetsarbeten.

Utredningen skriver: ”Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverige i dag och historiskt är fortfarande högst bristfälliga.”
- Vissa kommuner är duktiga på minoritetsarbete, men på många håll gör man ingenting alls. Det är bra att om de skulle bli ålagda att prata med oss. Utredningen pekar på att vi som kollektiv ska få förstärkta rättigheter. Det är bra, säger Reichel.

Susanne Sznajderman-Rytz, sakkunnig (före detta ordförande) för Sveriges Jiddischförbund, är glad att utredningen kommit till stånd.
- Det är bra att den visar hur minoritetspolitiken utvecklats de senaste åren och att den synliggör de brister som finns. Minoritetspolitik är ingen valfråga och minoritetspolitik har hamnat i skymundan.

Sznajderman-Rytz säger att den svenska minoritetspolitiken är en lösning som handlar om nordiska språk. Det har resulterat i att vi fått första och andra klassens minoriteter.
- De som har förvaltningsområden blir territoriella. Det är ingen kritik mot utredningen, men det har gjort att det blir ett slags minoritetsreservat för de som har egna förvaltningsområden. De som inte har det kommer i strykklass.

Ett kapitel i utredningen redovisar att SR, SVT och UR negativt särbehandlat jiddisch.
- Det är positivt är att det framkommer under en egen rubrik. Vi har blivit negativt behandlade i flera omgångar av regeringen och det är bra att det lyfts fram, säger Sznajderman-Rytz.

Hon har också kritik mot att utredningen prioriterat ner vissa minoriteter och tipsar om att man kan söka igenom antalet träffar i dokumentet på till exempel ”samisk” och ”jiddisch”.

Det visar sig att ordet ”samisk” då vinner med 961 mot 79.
- Man kan ju se det som att utredningen har en ganska kraftig slagsida, säger Susanne Sznajderman-Rytz.

Ett förslag i minoritetsutredningen, det kanske tyngsta förslaget, är att lyfta ansvar från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm och flytta det till en egen ny myndighet.

Lennart Rohdin, statens utredare, har förklarat det förslaget med att det skulle ge mer tyngd åt minoritetsfrågor, bland annat eftersom det är regeringen som utser myndighetschefer.

Anja Taube, kanslichef på Sametinget, är inte nöjd med det förslaget.
- Ur ett samiskt perspektiv blir det en försvagning. Jag ser det som helt främmande att någon annan än Sametinget ska sköta samiska frågor. Vi har kunskapen om språk och kultur. Ingen kan de frågorna bättre än oss. Dessutom är det inte jättemånga som knackar på dörren när man söker kompetent personal till en ny myndighet, säger Taube och fortsätter:

- Man borde i stället satsa mer på Sametinget, säger Taube.

Hon lyfter också fram positiva delar från utredningen, som förslag inom barn- och äldreomsorg samt att satsningarna på samiska språkcentra varit så lyckade att man vill utveckla det.
- Det är glädjande att utredningen lyfter fram dem som goda exempel. Men man borde ha föreslagit att man ska ta hjälp av oss i stället för att, som det är skrivet, blanda in en ny aktör.

Utredningen har ännu inte behandlats politiskt i Sametinget.

Pernilla Ek är ansvarig för nationella minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län och chef på enheten för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor.
- Frågor som rör nationella minoriteter är jätteviktiga, säger Ek. Vi drev på för att det skulle ske en översyn och därför är jag glad att den nu är klar.

Kommentarer till förslaget om en ny myndighet för minoritetsfrågor vill hon avvakta med.
- Vi har inte läst hela utredningen och får ta ställning till förslagen när vi gjort det.

Hon förklarar att det är viktigt att frågorna som rör nationella minoriteter hanteras i ett sammanhang med romsk inkludering, mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnperspektiv och diskrimineringsfrågor och att allt detta hör ihop.

Bengt Niska, ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund, har bara positivt att säga om utredningen och han håller inte med Anja Taube på Sametinget.
- Vi har tidigare tagit upp frågan om en ny myndighet och jag är jätteglad att den är med. Det behövs en ny oberoende myndighet för minoritetsfrågor. Jag tycker det känns konstigt att en myndighet (Sametinget) har utredningsansvar för alla minoriteter, säger Niska.

Här, konstaterar han, har ju regeringen också chansen att utlokalisera den.
- Jag föreslår Tornedalen.

Han lyfter fram ytterligare ett par viktiga frågor i utredningen – språksatsningar och ekonomiskt stöd.
- Det är bra att man kräver minst en fördubbling, det behövs. Dessutom är utredningen ödmjuk. Den tar våra frågor på största allvar och det är glädjande. Jag är positivt överraskad, säger Niska.

Minoritet.se har sökt flera företrädare för romska föreningar och förbund för en kommentar.

Roma Rights, tar på Minoritet.se:s Facebook-sida, upp en borttappad tråd:

”I det stora är det positivt med utredningen, men vart försvann frågorna om jämlikhet för romer och judar som nationella minoriteter än en gång!? Tyvärr så är detta sorgligt ur ett mänskliga rättighetsperspektiv.”

Det finns flera ingångar till diskussioner om jämlikhet och jämställdhet. Minoritet.se frågade Lennart Rohdin om jämställdhetsaspekten, alltså mellan män och kvinnor. Frågan fanns med i direktiven men har tonats ner i utredningen.
- Kunskapen om hur minoritetspolitiken faller in i ett jämställdhetsperspektiv är väldigt låg. Därför har vi haft svårt att komma någonstans. Förslaget är att den nya jämställdhetsmyndigheten även ska bevaka minoriteterna, säger Rohdin.

ANDERS BOSTRÖM

 

Fotnot: Minoritet.se har även sökt Sverigefinska Riksförbundet för kommentarer men inte lyckats nå dem.

Sidan uppdaterad 2021-07-13