Artiklar

Rättighetsbaserat arbete stärker romsk inkludering

En viktig framgångsfaktor i de tidigare pilotkommunernas arbete med romsk inkludering har varit rättighetsbaserat arbetssätt. Nu stöttar Länsstyrelsen i Stockholm fem utvecklingskommuner med utbildning och metodstöd i rättighetsbaserat arbete, bland annat i Gävle.

I början av sommaren höll konsultföretaget Emerga en workshop i rättighetsbaserat arbete för medarbetare i kommunen.
 
En av deltagarna vara Abedin Denaj, som arbetar med romsk inkludering för Gävle kommun.
 
Det är så bra att Gävle är en utvecklingskommun! Idag har vi en romsk brobyggare för skolan och mig på 25 procent. Romer vet vart och till vilka de kan vända sig till. Jag försöker lägga ned ett litet frö om vad romsk inkludering är i varje rom jag möter, berättade Abedin Denaj och nämnde sitt uppsökande arbete bl a med att involvera romska kvinnor i att organisera sig, prata om rättigheter som jämställdhet och andra frågor. 
 
Vad är ett rättighetsbaserat arbetssätt? Alla människor har rätt till samtliga mänskliga rättigheter utan någon sorts diskriminering. Det är därför viktigt att utbilda de som har rättigheter att de har rättigheter, betonade Lejla Mundzic, vd och grundare för Emerga. 
 
Vilka processer har kommunen i dag; hur kan mänskliga rättigheter främjas i kommunal verksamhet, i det som ska följas upp som budget och styrdokument? I synnerhet tänker jag på rätten till utbildning och arbete. Utgå ifrån den nationella minoritetslagstiftningen, menade Lejla Mundzic.
 
Det är en skillnad att säga att 80 procent klarade grundskolan - än att vart femte elev gick ut grundskolan utan godkända betyg, exemplifierade Lejla Mundzic. 
 
Vänd på perspektivet och fokusera på minoriteten, de 20 procenten. Kalle behöver stöd i skolan. Hur ska vi tänka utifrån Kalle?
 
Rätten till förskola uppfylls inte om ingen har tagit ansvar för romska förskolebarn att gå i skolan. Föräldrarna tänker kanske inte eller vet inte att de har den rätten. Det är kommunens ansvar och det krävs speciella åtgärder som att inrätta brobyggare, trots att det finns skolor, lärare, menade Abedin Denaj.
 
Uppfylla- och granskarrollen kan vara oerhört svår. Jag tänker också på att skydda, tänk om de andra barnen mobbar de romska barnen. På strukturell nivå kan det vara grupper av barn som mobbas eller inte går i skolan. Detta är huvudmannens ansvar att följa upp, konstaterade Maria Nilsson, seniorkonsult vid Emerga.
 
Analysen är kärnan i verktyget för att inkludera romer, underströk Lejla Mundzic. I till exempel en rättighets-konsekvensanalys är det viktigt att förstå vilka mänskliga rättigheter som är kopplade till verksamheten och målgrupperna? Vilket ansvar har jag som arbetar i offentlig sektor? Vilka hinder och problem finns som ska åtgärdas och varför? 
 
I målgruppsanalysen ska ni se vilka konsekvenser ert agerande får för grupper och individer. Hur kommunicerar ni för att säkerställa att hela målgruppen nås och aktiviteten är tillgänglig? Identifiera vilka romer som borde nås idag och vilka ni skulle vilja nå. Hur och var får våra invånare reda på verksamheten? Förstår de den information de får? sa Lejla Mundzic.
 
Eeva Östberg, strateg i social hållbarhet med inriktning mot nationella minoriteter, såg rättighetsbaserat arbetssätt som väldigt användbart när det till exempel gäller rätten till utbildning, arbete och hälsa. 
 
Ett hinder för romer är ofta diskriminering. En viktig del är att analysera vilka grupper det är som blir utsatta och vilka hinder som finns, sa Eeva Östberg och nämnde också ökad delaktighet och förbättrad information om romers rätt till kommunens stöd och insatser. Når inte informationen ut kan heller inte romer kräva något av kommunen.  
 
ROLAND ASPLUND
 
Sidan uppdaterad 2017-11-01