Skärpt säkerhet efter attacker

Efter demonstrationer och brandbombsattacker har judiska organisationer skruvat upp säkerheten. Flera tror sig se förklaringen i Trumps Israel-utspel.

De senaste händelserna är två fall där brandbomber kastats mot judiska lokaler i Malmö och Göteborg.

Men det påverkar även andra, bland annat i Stockholm.
- Vi har alltid hög säkerhet, men både vi och polisen har skärpt resurserna. Det finns inget som tyder på att händelserna var lokalt riktade just mot Malmö och Göteborg. Därför är vi extra mycket på vår vakt, säger Petra Kahn Nord, kommunikationsansvarig i Judiska församlingen i Stockholm.

Det var efter att USA:s president Donald Trump hade erkänt Jerusalem som Israels huvudstad som oroligheterna började.
- Om det är kris i relationerna mellan Israel och Palestina så avspeglar det sig hos oss, säger Freddy Gellberg, ordförande i Judiska församlingen i Malmö.

Som ett svar på attackerna arrangerade man i Malmö en så kallad kippavandring. Runt 400 personer deltog. En av dessa var kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
- Det är en mardröm, säger Bah Kuhnke i sitt tal vid kippavandringen i Malmö och tillägger:

- Kampen mot antisemitism och kampen för alla människors lika värde är något som vi alla måste dela och praktisera.

Läget i Malmö är att man sedan en tid har polisbevakning vid samtliga gudstjänster, att man tvingats bygga en sluss in i byggnaden och anställa en person som kontrollerar inpassering. Det finns stängsel runt byggnaden och kraftiga stolpar som ska hindra från att köra in fordon.

Dessutom har man skottsäkra glas på judiska förskolan i samma lokal. För fem år sedan sprängdes en bomb mot dörren till Judiska församlingens lokal. Efter det ökade säkerhetsarbetet avsevärt.
- Vi har vant oss vid att behöva skydda oss. Just nu anser vi att vi har läget under kontroll, säger Gellberg.

Han berättar att församlingen fått stöd på gatan. Folk har också hört av sig med till exempel mejl eller vykort.
- Polis och kommunledning har stött oss och det känns bra. Men samtidigt har vi daglig översyn av säkerhetsläget, säger Gellberg.

Även i Göteborg har man kastat brandbomber mot Judiska församlingens synagoga. Ett tiotal personer var inblandade. Det hände i december, ett par dagar innan Malmöhändelsen, medan ett 30-tal ungdomar inne i lokalen firade högtiden Chanukka, ljusfesten.

Allan Stutzinsky, ordförande i Judiska församlingen i Göteborg, pekar även han på Trumps beslut att flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem som förklaring. Han var själv närvarande under attacken.
- Jag såg personer som kastade föremål och jag gissar att det var molotovcocktails, säger Stutzinsky till SVT.

Regn släckte brandbomberna.
- Jag vet inte hur det hade gått om det börjat brinna i en bil som stod i närheten, säger Stutzinsky.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) gjordes 6 400 hatbrottsanmälningar under 2016. Det var en knapp minskning mot året innan, men en ökning jämfört med alla övriga år sedan 2008. Av dessa rörde 182 antisemitism.

Kulturdepartementet har gett Brå i uppdrag att göra en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott. I studien ska man belysa den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär med fokus på gärningspersoner. Syftet med det är att förbättra det förebyggande arbetet.

Umeå är en annan ort där judar drabbats av hat och hot. Judiska föreningen avslutade i våras sin verksamhet efter bland annat vandalisering. Föreningslokalen flyttade man ifrån på grund av säkerhetsbrister. I samband med en kippavandring lovade ledande Umeåpolitiker att hitta en ny lokal.

Detta löfte har man ännu inte hållit.
- Eftersom vi inte har några lokaler kan vi inte ha några aktiviteter och därför är det lugnt just nu, konstaterar Carinne Sjöberg, ordförande.

ANDERS BOSTRÖM

Sidan uppdaterad 2018-01-04
Petra Kahn Nord. Arkivbild: Maria Ekman
Petra Kahn Nord. Arkivbild: Maria Ekman
Synagogan i Göteborg. Arkivfoto: Karin Fingal
Synagogan i Göteborg. Arkivfoto: Karin Fingal

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?