Propositionen får både ris och ros

Regeringen vill stärka minoritetspolitiken. I en proposition föreslår man bland annat förbättringar för minoritetsspråken inom förskolor och äldrevård. Förslaget får både ris och ros hos minoriteternas organisationer.

 

Förslagen tar sin utgångspunkt i delbetänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik.

Den innehöll mängder av förslag på hur Sveriges minoritetspolitik skulle kunna förbättras. Några av dessa läggs nu fram i riksdagen.
- Nu skärper vi lagstiftningen för att våra nationella minoriteters mänskliga rättigheter ska tillgodoses, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i ett pressmeddelande.

En förändring är att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer i sitt minoritetspolitiska arbete. Ett annat förslag är att rätten till minoritetsspråk stärks på förskolor och inom äldreomsorg.

Men förslaget får kritik. Bengt Niska, ordförande i Svenska Tornedalingarnas Riksförbund (STR-T), var glad över utredningen när den kom. Regeringens förslag sågar han som ”en besvikelse”.
- Det är urvattnat och jag är inte imponerad, säger Niska.

Framför allt är STR-T kritisk mot att stora delar av det som utredaren föreslog inte omfattas av propositionen.
- Det fanns i utredningen förslag om ekonomiskt stöd till organisationer inom minoritetsspråken. Detta nämns inte i propositionen. Förslaget om en ny myndighet såg vi fram emot, men där händer inget. Utredningens förslag om nya språkcentra lämnas också utanför proppen, säger Niska och tillägger:

- Sverige säger sig ha urstark ekonomi och då hade det varit snyggt att stötta organisationer som vår med mer än de 1,1 miljoner kronor vi får.

Propositionen, kommenterar regeringen, är en del av den minoritetspolitiska strategin.
- Vi kommer att återkomma med fler insatser under mandatperioden, säger Kuhnke.

Frågan om en ny lämplig myndighetsstruktur på området bereds fortfarande, bekräftar kulturdepartementet.

Minoritetsspråken romani chib och jiddisch lyfts fram i utredningen och får en ställning mer likvärdig den för samiska, finska och meänkieli. Romani chib och jiddisch får förbättrat genomslag i äldreomsorgen och det ställs i propositionen högre krav på samtliga kommuner att ordna språkkunnig personal.

Från Svenska Jiddischförbundet kommenterar man att mycket från utredningen gått igenom, vilket är bra, men att det finns stötestenar. En svaghet är att ordet ”bör” används så ofta i stället för ”ska”. Ett annat problem är att begreppet ”kulturarvsspråk” inte fått genomslag.
- Det är tråkigt att man från myndighetshåll inte vill integrera det begreppet, säger Susanne Sznajderman-Rytz.

Utredningen ville använda det begreppet ”kulturarvsspråk” för minoritetsspråk. Regeringen gör en annan bedömning och hänvisar till ett par tunga remissinstanser.
- Skolverket och Institutionen för språk och folkminnen borde båda vara mer bekanta med att det är ett begrepp som används världen över, säger Susanne Sznajderman-Rytz.

Sametingets styrelse har i skrivelser begärt att samer inte längre ska ses som en nationell minoritet utan endast som ett urfolk. Det kravet tar man inte ställning till i propositionen utan skriver att samer i deras mening är både urfolk och en nationell minoritet.
- Det var förväntat. Jag är nöjd med att man arbetar vidare med det och med frågan om en samisk språklag, säger Lars Miguel Utsi, folkvald i Sametinget.

Utsi är nöjd över det mesta i propositionen. Vid sidan om andra uppdrag så har Sametinget i dag, tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm, uppdraget att följa upp hur minoritetspolitiken efterlevs. Utredningens förslag på ny myndighet landade inte särskilt väl i samiska organisationer. I dag är Utsi glad.
- Det är bra att tanken om ny myndighet inte lyfts upp. Det var ett konstigt förslag som inte alls rimmar med urfolkstanken, säger Utsi.

Han är också nöjd med de föreslagna förbättringarna för gamla och barn, även om han konstaterar att man i propositionen bara ändrar vissa ord.
- Förut skulle ”viss del” av vård och undervisning ske på samiska, nu är det ”väsentlig del”. Jag hade förstås önskat mer tydlighet, men det blir i alla fall mer samiskt än förut. Riktningen är åt rätt håll, säger Utsi.

Från romernas perspektiv kan man snappa upp både plus och minus.
Fred Taikon, E Romani Glinda, konstaterar att kravet på att romska språket ska få högre status inom äldreomsorgen väckts igen.
- Det finns många bra förslag i propositionen och detta är bra. Det är också bra att kommuner ska informera de som söker bistånd om möjligheterna till språkhjälp, säger Taikon.

Han betonar att kommunernas roll är viktig och att det krävs att de blir bättre.
- Kommuner har ofta väldigt dåliga kunskaper om de nationella minoriteterna och de är inte särskilt involverade i den romska inkluderingen. Kraven att de ska involveras måste synliggöras och det är särskilt viktigt för kommuner som inte är förvaltningsområde för någon minoritet.

Det finns i dag 64 kommuner i det finska förvaltningsområdet, 22 kommuner i det samiska och sju kommuner i förvaltningsområdet för meänkieli. Men det finns ingen för romskan. Det beror bland annat på att gruppen är så utspridd.
- Romerna skulle behöva ett förvaltningsområde där man jobbar nationellt, summerar Taikon.

Sverigefinländarnas delegation hade i sitt remissvar sett fram emot en ny myndighet för minoriteterna, ett språkcentrum och fler förvaltningskommuner.
- Det här är långt ifrån vad vi ville ha. Besvikelserna är fler än de goda nyheterna. Jag brukar säga att man ska vara glad även för små steg, men frågan är om det alls gått framåt den här gången, säger Sinikka Lindquist, vice ordförande i Sverigefinländarnas delegation.

I propositionen skrivs att barn ska få ökat inflytande och att dialoger ska förbättras.
- Det är svårt att se vad det kommer att mynna ut. Men det är i alla fall ett bra förslag att vårdnadshavare ska tillfrågas om förskola på minoritetsspråk, säger Lindquist.

- Det är flera riktigt dåliga nyheter i propositionen. Det språkcentrum vi hoppats på tycks inte bli av och jag hittar inte ett ord om ökade anslag till organisationerna. Vi har samma stöd som för åtta år sedan, säger Lindquist och fortsätter:

- Alice Bah Kuhnke lovade i november 2014 att öka stödet till minoriteter och minoritetsarbete med 40 miljoner kronor. Vi har räknat fram och tillbaka men hur vi än vänder siffrorna hittar vi inte mer än 26. Vi känner oss nedslagna av propositionen.

Regeringens plan är komma till beslut under senvåren. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2019.

ANDERS BOSTRÖM

 

Sidan uppdaterad 2018-07-02

Propositionen i korthet

Propositionen omfattar ändringar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, i skollagen samt i socialtjänstlagen.

Förslagen i korthet:

- Kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer och minoritetsarbetet och kunna redovisa dessa.

- Kommuner och landsting ska informera minoriteterna om deras rättigheter. Även statliga myndigheter omfattas i de fall det påverkar minoriteterna eller deras språk.

- Rätten att använda sitt språk mot myndigheter ska omfatta även meänkieli.

- Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsförmedlingen tas upp som myndigheter man har rätt att kontakta på finska, samiska eller meänkieli.

- Innebörden i begreppet samråd ska förtydligas.

- Barn och unga ska få större inflytande och samråd i frågor som rör dem.

- Man måste ansöka om att bli förvaltningskommun (inte bara anmäla). Kommun ska bara beviljas utträde i undantagsfall om det finns synnerliga skäl.

- Bestämmelsen om förskola på minoritetsspråk flyttas till skollagen.

- Kommun i förvaltningsområde ska erbjuda barn plats i verksamhet där hela eller väsentlig del av utbildning bedrivs på finska, meänkieli eller samiska.

- Kommuner i förvaltningsområden ska sträva efter att ordna öppna förskolor på finska, meänkieli eller samiska.

- Förvaltningskommuner föreslås bli skyldiga att fråga föräldrar om de vill ha förskola på finska, meänkieli eller samiska.

- Rätt till äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska ska gälla hela eller väsentlig del av verksamheten.

- Kommuner utanför förvaltningsområde ska bli skyldiga att ordna äldreomsorg på minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal.

- Det ställs hårdare krav på kommuner att ordna äldreomsorg på romani chib och jiddisch.

- Kommuner ska informera om möjligheter till äldreomsorg på minoritetsspråk.

- Hårdare krav på kommuner att inom äldreomsorg beakta äldres behov av kulturell identitet.

 

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?