Artiklar

Så håller Skellefteå samråd med barn

I Skellefteå kommun hålls samråd med förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Syftet är att fånga upp vad de sverigefinska barnen har för önskemål. Ett konkret resultat är att sex stycken barn-kantele köpts in.

Ulla-Maija Pesola är informationsamordnare för de sverigefinska frågorna i Skellefteå kommun som blev finsk förvaltningskommun i år.
- Vi har varit i gång i åtta månader nu, säger Ulla-Maija som stortrivs i rollen som samordnare.

Idén till barnsamråden föddes efter sommaren.
- Jag satte mig ner med den nya lagstiftningen och läste vad som kommer krävas av oss i förvaltningsområdena från 2019. Det står tydligt att samråd med barn och unga ska hållas på deras villkor och jag började klura hur det skulle gå till rent praktiskt, säger Ulla-Maija Pesola.

Skellefteå har minoritetsbarn utspridda på förskolorna i kommunen. I dagarna har en tvåspråkig avdelning öppnats på Norrbacka förskola och kommunen håller på att rekrytera finskspråkig personal.
- Det handlar ju om väldigt små barn så jag kom fram till att det bästa är om pedagogerna håller i samrådet för då blir det bara som en vanlig samling för barnen. Det vore ju märkligt om någon från kommunledningen dök upp på samlingen och skulle hålla i det, säger Ulla-Maija.

Men eftersom barnen är utspridda så blir det samråd på flera förskolor men totalt deltar nio sverigefinska barn. Men även de andra barnen deltar på samrådet och får på så vis lära sig mer om de nationella minoriteterna.
- Vi vill inte skilja ut några barn utan alla deltar. Det är sedan upp till pedagogerna att filtrera informationen och ta vidare den till mig.

Samråden hålls med tema Finland.
- De pratar om vad man gör i Finland och vad man äter där och så vidare.

Syftet är att få veta vad de sverigefinska barnen har för behov i sin lekmiljö.
- Det är ju leken som är viktig för dem.

Ett konkret exempel på vad samråden hittills gett är att Ulla-Maija köpt in sex stycken barn-kantele, ett finskt stråkinstrument som barnen önskat att få.
- Nu ska jag bara hitta någon som kan komma ut till förskolorna och lära dem att spela på den.

Ulla-Maija säger vidare:
- Vi vill skapa en miljö där de sverigefinska barnen kan känna igen sig.

En annan konkret effekt av samråden är att alla förskolor som har sverigefinska barn nu har en kultur-leklåda fylld av exempelvis en Nalle-familj som är väldigt populär i Finland, Mumin-hus och en interaktiv penna med tillhörande klistermärken som man kan peka på och få höra det finska ordet för exempelvis stol.
- På så vis får vi in språket också även om pedagogerna inte kan det.

Ulla-Maija ger mycket beröm till pedagogerna som varit väldigt engagerade i att kunna ge de sverigefinska barnen den här möjligheten.
- Den här lådan ska inte bara plockas fram var fjortonde dag utan finnas där jämt.

Nästa samråd hålls i december och har temat barnböcker.
- Då ska vi fråga barnen vad de vill läsa så vi köper in rätt böcker. Och vi vill också att barnen bestämmer hur barnkultur-programmet ska se ut och formas. De kanske vill se dockteater?

MALIN A JUNKKA




 

Sidan uppdaterad 2018-12-14