Artiklar

Gävle och Finlandsinstitutet i gemensamt projekt

Gävle kommun deltar i ett projekt som går ut på att öka den finska språk- och kulturkompetensen bland vård- och omsorgspersonal. Finlandsinstitutet, som driver projektet tillsammans med Hanaholmen kulturcentrum, hoppas erfarenheterna kan användas av samtliga finska förvaltningskommuner.

- Vi är så glada att vi fått den här chansen, säger Kerstin Weivert, utvecklingschef för Omvårdnad Gävle.

Gävle kommun har tillhört det finska förvaltningsområdet sedan 2012. Inom vård och omsorgsboendet Furugården finns en finsk avdelning för 9 personer. Teija Pettersson är undersköterska där och deltar i projektet.
- Drömmen är att i framtiden ha två finska avdelningar där kunderna får prata finska och utöva sin kultur, säger hon.

Men där är kommunen inte än även om Gävle sakta men säkert tar små steg framåt. I dag handlar Gävles utmaningar om att få omvårdnadspersonalen att ”våga” börja prata mer finska och lära sig språkets facktermer för att kunna föra konversationer med finskspråkiga kunder. Det handlar också om att öka kunskapen om de nationella minoriteterna och deras rättigheter inom hela omvårdnad. 

Hittills har Gävle hunnit med en språkutbildning och kunskapshöjande insatser för vård- och omsorgspersonalen i finsk kultur. Teija Pettersson har också hunnit ta fram en pärm på boendet där hon samlat material om olika högtider i Finland. De använder sig också av ett program som heter Sävelsirkku som inspirerar till samtal. Sävelsirkku tar upp sådant som är aktuellt för dagen, det kan exempelvis handla om finska högtider, vilka som har namnsdag eller andra fenomen.
- Det kan handla om musik, radioprogram - allt på finska, berättar Eeva Östberg som är strateg för social hållbarhet med inriktning mot nationella minoriteterna.

Teija Pettersson betonar hur viktigt det är att kunna konversera med kunderna på finska.
- Man kan undvika många missförstånd och de känner en trygghet.

Raija Airaksinen är ansvarig för projektet på Finlandsinstitutet i Stockholm. Hon har under tio års tid haft ansvar för språkkurser på finska för personal inom vård och omsorg och sett hur stort behovet varit och är.
- Efter två dagar vill de ha mer. Jag började fundera på hur skulle det vara möjligt att ha en längre process med kursdeltagare. Och en annan fråga var hur vi skulle få in samarbeten och nätverk mellan oss och finsk personal, säger hon.

Samarbetet med Hanaholmens finska kulturcentrum började 2017. 
-  Vi har samma intresse och började planera projekt för språk och kultur.

Finlandsinstitutet hoppas skapa nya modeller och koncept för att kunna jobba med finskspråkiga äldre och dela erfarenheterna med kommunerna som ingår i det finska förvaltningsområdet. 
- Vi vill inspirera personal att utveckla finskan och använda den mer och framför allt lyfta fram frågan om modersmålets betydelse, hur viktigt det är att känna sina rötter, säger Raija Airaksinen.

Eeva Östberg hoppas att Gävle kanske så småningom kan ta fram en handbok eller något liknande så att alla sverigefinska kommuner i förvaltningsområdet inte behöver göra om samma saker gång på gång.

Kerstin Weivert hoppas projektet leder till hållbarhet och så småningom en möjlighet att få tillgång till sitt språk oavsett var i kommunen man bor som gammal. Hon tror också att det här kan bli ett koncept kommunen kan använda oavsett vilket språk det handlar om.
- Men det krävs först en kulturförändring för att få alla i vårdpersonalen att inse att de här personerna har rättigheter enligt minoritetslagen, säger Kerstin Weivert.

Gävle kommun har även finsktalande kunder som bor på andra boenden än Furugården. Det handlar om cirka 20 personer.
- Hur når vi dem och ser till att de får sina rättigheter tillgodosedda? Teija ska göra intervjuer med dem alla och se över vilka behov de har, säger Eeva Östberg.

MALIN ANDERSSON JUNKKA

 

 

 

Sidan uppdaterad 2019-01-09