Artiklar

"Det börjar bli coolt att kunna finska"

Sedan våren 2018 har Sverigefinska ungdomsförbundet i Stockholm haft studiecirklar i finska i samarbete med Sensus studieförbund. Andreas Pagador är en av dem som varit med från början.

- Man måste lägga sitt hjärta i det om man ska lära sig finska, säger han.

Andreas är adopterad från Bolivia och växte upp i Västerås i närheten av sin mormor som kom från Finland. För cirka två-tre år sedan bestämde han sig för att lära sig finska.
- Det började lite som en rolig grej, jag tyckte att finska språket lät roligt. Jag har alltid sett annorlunda ut och funderat på vem jag är men med mormor kunde jag vara mig själv och jag kunde känna igen mig i henne.

Andreas familj brukade åka varje sommar till släktingarna i Finland.
- När de ville berätta något som var hemligt sa de alltid det på finska så jag inte skulle förstå, minns han.

Varje dag lyssnar han på finsk musik, gärna på Radio Suomipop och han kan flera finska låtar utantill.
- Jag har lärt mig rappa på finska, säger han och skrattar.

Intresset för Finland är stort. I Andreas plånbok finns plastkortet som visar att han är pluskund på Viking line. Han åker regelbundet till Helsingfors för att lära känna landet, titta på finskt mode eftersom han är modeintresserad, jämföra den finska och svenska klädstilen och shoppa finska saker.

Att lära sig finska är svårt. Ordföljden är svårast och han vill kunna få till ett korrekt uttal. Han plockar upp boken ”Finskan-lättare än du tror” ur sin Marimekko-ryggsäck. Han använder boken varje dag för att lära sig språket. En kvinna vid kafébordet bredvid undrar om det inte är finskan som har så många kasus. Jo, nickar Andreas men ordföljden är ändå svårast.

Sverigefinska ungdomsförbundet vet att intresset är stort för att lära sig finska. Venla Odenbalk, verksamhetskoordinator på Sverigefinska ungdomsförbundet berättar att många unga sverigefinnar inte kan tala finska.
- Men det börjar bli coolt att kunna finska, säger hon.

Så har det inte alltid varit. Många av de sverigefinnar som invandrat till eller växt upp i Sverige har skämts för att tala finska och därför inte gjort det med sina barn. Men nu vaknar intresset hos sverigefinska ungdomar vilket är bra, menar Venla eftersom en av en av de största utmaningarna för den sverigefinska minoriteten är just språköverföringen till nästa generation.

För många av ungdomarna som kommer till studiecirklarna i finska kan det vara första gången man träffar andra sverigefinska ungdomar. Att delta är ett sätt att lära känna sina rötter och att kunna tala med familj och släktingar både i Sverige och Finland. Studiecirklarna handlar inte bara om att lära sig glosor och grammatik utan också om finsk kultur, historia, nationella minoriteters rättigheter och sverigefinsk historia. För språk och kultur hänger ihop, menar hon.
- Finska språket är jätteviktigt som en kulturbärare.

Musik är också en del av lärandet, tror Venla som menar att sjunga på finska är ett bra sätt för att lära sig. Även om språket har betydelse är förbundet noga med att alla aktiviteter som erbjuds ges på både svenska och finska för att inte utestänga någon.

Planer finns att starta upp studiecirklar i andra städer, till exempel Uppsala och Göteborg om förbundet får ekonomiska medel för detta. Oavsett mer medel så blir det en ny omgång under 2019 för ungdomar 13-30 år i Stockholm och för detta behövs nya studiecirkelledare. Cirkelledarna kommer att få utbildning av en pedagog och få ett mindre arvode för sitt deltagande.

Under våren kommer förbundet också att starta upp en Istagram-kurs i nybörjarfinska, undervisningen kommer att ske genom bilder och text på Instagram.

KARIN SKOGLUND

 

Sidan uppdaterad 2019-02-07