Artiklar

"Det saknas samepolitiska styrdokument för förskolan"

Förskolepedagogen Carina Sarri var med och startade upp en förskola med samisk inriktning 1984 i Kiruna för 33 år sedan. Mycket positivt har hänt sedan dess men hon saknar fortfarande samepolitiska styrdokument.

- Vi måste fortfarande följa den svenska och västerländska skolplanen här på den svenska sidan, konstaterar hon och syftar på att grannlandet Norge har en annan situation.

Ända sedan hennes förskollärarexamen, som hon tog i Luleå i början av 1980-talet, har Carina Sarri, i dag bosatt i Vuollerim, jobbat med att stärka det samiska språket och identiteten hos förskolebarn. Efter examen fick hon 1984 vara med om att starta upp ett treårigt projekt med en deltidsförskola med samisk inriktning.
- Det har hänt en hel del positivt sedan dess. Då famlade vi lite i blindo. Det fanns inte den forskning på flerspråkighet som finns i dag och inte heller forskning om lärande i sin egen bakgrund. Vi fick prova oss fram, säger Carina Sarri som i dag är pensionär men fortfarande aktiv i dessa frågor, exempelvis som föreläsare.

Hon fortsätter:

- Då använde vi renskötseln som ett paraply och utgick från den i lärandet och vi fokuserade mycket på det samiskt visuella på förskolan, exempelvis i inredningen.

I dag finns en annan medvetenhet,
-
Vi vet man att barnen, som ofta är uppvuxna i städer och samhällen, har olika identiteter och att renen och renskötseln inte alltid passar in när man ska jobba med identitet.

Hon fortsätter:

- Nu säger läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016) att vi ska ta hänsyn till barnens olika bakgrunder. Vi får hitta andra vägar i lärandet exempelvis genom att fokusera på traditionell samisk kunskap. Den har man nytta av som människa, inte bara som same.

Projektet med deltidsförskolan gick så pass bra att Kiruna kommun tog över verksamheten från staten efter tre år och 1988 blev förskolan en heltidsverksamhet.
- Då hängde det samiska innehållet på oss i personalen och på föräldrarna. Vi hade en referensgrupp minns jag. 

När det gäller kunskap kring det samiska och flerspråkighet har det hänt en hel del sedan 1980-talet på forskningsområdet.
- Vi kan också dra nytt av studier om andra urfolk i världen,säger Carina som själv har forskat i ämnet och vidareutbildat sig i pedagogik.

Men hon saknar som sagt fortfarande styrdokument för samiska förskolan.
- Samiska förskolor arbetar enligt läroplanen (Lpfö 98) men när det gäller det samiska och den samiska profilen önskar jag att staten, Sametinget och Sameskolstyrelsen skulle ta större ansvar för det arbetet. Utan samiska styrdokument hänger det för mycket på enskilda personal på förskolan vad samisk förskola ska ge de samiska barnen, säger Carina Sarri.

Och hon är väl bekant med problemet att hitta pedagoger med samisk kompetens.
- Det behövs. Det måste finnas en person med samisk kompetens och som kan språket.

Även om Carina Sarri i dag är nybliven pensionär så brinner hon fortfarande för de här frågorna.
- Jag tycker jag har mycket och ge än och är fortfarande nyfiken.

Härnäst väntar en konferens i Umeå där hon ska delta och dela med sig av sin kompetens.

MALIN A JUNKKA

Sidan uppdaterad 2017-11-20