Erik Fichtelius vid fjolårets bokmässa. Arkivbild: Bitti Ingemansson

"Digitaliseringen kan ge fantastiska möjligheter"

"Vi måste se frågan om nationella minoriteter som en mänsklig rättighetsfråga. Då är inga tittar- eller lånesiffror viktiga."

Så tydligt uttryckte sig Erik Fichtelius till Svenska Tornedalingars Riksförbund i september i år. Detta som en kommentar från biblioteken att de inte har några böcker på våra nationella minoritetsspråk, eftersom efterfrågan är så liten.  

Erik Fichtelius är nationell samordnare för en ny nationell biblioteksstrategi, som skall antas i mars 2019. Ett utkast har presenterats och fram till den 31 oktober i år tar författarna till utkastet emot synpunkter från alla intressenter.

En av frågorna som tas upp i utkastet är just den om hur biblioteken i framtiden kan tillgodose kravet på tillgänglighet av litteratur på våra nationella minoritetsspråk. Eller inte bara litteratur, utan hur biblioteken kan vara med och revitalisera minoritetsspråken. Då handlar det om alla typer av medier, alltså filmer, radioprogram, skönlitteratur och läromedel. Och att sprida kunskap.
– Den biten glöms ofta bort, säger Erik Fichtelius till Susanne Redebo, på Svenska Tornedalingars Riksförbund. Det kan handla om kulturarvsdokumentation, där olika arkiv och biblioteksmyndigheter samverkar. Hur dokumenterar man en minoritets historia och berättelser?

Kungliga biblioteket har gjort en lägesbeskrivning av biblioteken och de nationella minoritetsspråken. Den bygger dels på enkätundersökningar med bibliotekspersonal, dels på intervjuer både med personal och personer som talar de olika minoritetsspråken.

Rapporten kom fram till att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Från det att som biblioteken i Luleå, dela ut bokpaket till alla förskolor på samiska och på finska till att alla minoritetsspråk, förutom finska, lyser med sin frånvaro på väldigt många bibliotek. 

Där menar författarna att det råder en kunskapsbrist hos personalen. Brist på kunskap om minoriteterna, till exempel stor okunskap om urbefolkning och samernas särställning. Och till det en brist på kunskap om lagen. Lagen säger att varje kommun skall ha en plan och att alla skall ha tillgång till medier på sitt nationella minoritetsspråk. (Bibliotekslagen från 2014, SFS 2013:801 och lagstiftningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk: lag 2009:724, samt språklagen 2009:600 värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk )

Utredarna påpekar gång på gång att det är barnen som måste bära fram språken. Det lär finnas cirka 12 000 elever i Sverige som har rätt till medier på sina respektive minoritetsspråk enligt en statlig utredning 2017. (SOU 2017:19O) I samma utredning föreslås också att nationella minoritetsspråk skall bli ett ämne i skolan. Detta är inte detsamma som modersmålsundervisningen utan skall vara skilt från den.

Men ett betydande problem är att det inte över huvudtaget finns särskilt mycket vare sig böcker eller undervisningsmaterial eller andra medier på alla minoritetsspråken. Böcker på exempelvis samiska eller romani chib kan finnas i andra länder, men de kommunala upphandlingsreglerna sätter käppar i hjulet. Och med det begränsade utbudet kan det vara svårt för de små biblioteken att tillhandahålla på alla språk. Enligt författarna till ny nationell biblioteksstrategi är det inte heller meningen.

Här ger digitaliseringen fantastiska möjligheter, menar Fichtelius. Alla böcker utgivna på meänkieli skulle kunna vara tillgängliga på alla bibliotek, bara de fanns i digital form. Om någon besökare sedan vill ha en speciell bok på papper så finns möjligheten med print-on-demand.

Ett nyckelord i sammanhanget är samordning. Biblioteken måste ha en bra samordningsfunktion så att medier lätt kan delas över landet. Vissa bibliotek kan bli specialbibliotek för respektive språk dit hela landet kan vända sig. Exempelvis Nordkalottbiblioteket för meänkieli, eller judiska biblioteket i Stockholm för alla minoritetsspråk.

Ett annat nyckelord är kunskap. Kunskap om minoriteternas historia och kultur och i lagstiftningen. Kompetensutveckling i specialkunskaper för personalen på biblioteken tror utredarna på.  

BITTI INGEMANSSON

 

Sidan uppdaterad 2018-10-15

Läs mer...

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?