Artiklar

»Den finska sisun gör att föräldrar biter ihop»

I Stockholms län finns ett finsktalande team inom barn och ungdomspsykiatri som tar emot barn och ungdomar upp till 18 år från hela länet.  Leena Voutilainen, psykolog och teamledare som arbetat i teamet sedan början av 1990-talet menar att det finska språket och den finska kulturen är viktiga nycklar i samtal och behandling.

- Språket är viktigt för att skapa kontakt och möjliggör att alla förstår och kan hitta de rätta orden för sina känslor. Men kulturen är minst lika viktig. Alla vi som jobbar här är antingen födda i Finland eller har en stark relation till landet, språket och kulturen. Vi förstår finska kulturella koder som till exempel kan handla om hur man blir bemött som sverigefinne.

Teamet har cirka 1700 besökare varje år. Många av barnen och ungdomarna går på sverigefinska skolor i Stockholms län. I teamet jobbar läkare, kurator och psykolog. Teamet startade sin verksamhet i mitten av 1980-talet i Upplands Väsby av en skolpsykolog som såg behovet av utredningar och tester för finska barn.

Många besökande familjer har flyttat från Finland till Sverige och söker medvetet vård på finska. Teamet talar både finska och svenska med barnen och deras föräldrar. Ungdomarna får välja själva vilket språk de vill tala på och ibland väljer de att tala svenska fast de kan finska. Det är lika mycket föräldrarna som barnen och ungdomarna som önskar vård på finska.
- Barnens psykiska välmående hänger ihop med hur föräldrarna har hittat sin plats i det svenska samhället och hur de som vuxna kan stötta sina barn och ge dem en grundtrygghet.

Leena som har lång erfarenhet som psykolog menar att utmaningarna för några decennier i högre utsträckning var kopplade till migration och etablering i Sverige. Men fortfarande beror upplevelsen av trivsel i Sverige på hur familjen tagit till sig svenskan. För många är kontakten med släkten i Finland viktig och många familjer åker varje sommar till Finland.

Vanliga problem som barn och ungdomar söker för är rädslor, aggressivitet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Särskilt koncentrationssvårigheter har ökat de senaste åren. Teamet gör barnpsykiatriska utredningar på både finska och svenska. På första besöket träffar hela familjen en kurator och en psykolog tillsammans som sedan var för sig talar med barnet och föräldern. Teamet har Marimekko-tyger på väggarna för att besökarna ska känna sig hemma men kultur är så mycket mer än det. Leena nämner den finska sisun som exempel.
- Den finska sisun kan göra att föräldrar biter ihop och väntar för länge med att söka hjälp eftersom man vill vara stark och lösa problemen själv.

Ofta är det i förskolan eller skolan ett problem först blir synligt. Heidi Heino, mamma till tre barn har haft kontakt med finska BUP-teamet för två av sina barn. I båda fallen har teamet gjort olika utredningar. Eftersom familjen endast talar finska hemma var det naturligt att göra utredningarna på finska.Heidi tycker det är en trygghet att kunna använda finska, särskilt när det handlar om neuropsykiatriska diagnoser.
- Det kändes skönt att göra den neuropsykiatriska utredningen på finska som är mitt starkaste språk.

Men det är inte bara språket som är viktigt utan de gemensamma koderna och kulturen, tycker Heidi.
- Det är en glädje och en trygghet när man delar samma kulturbakgrund och har samma humor.

Karoliina Rajasalo, en annan förälder som också haft kontakt med teamet håller med. Det blir lättare att tala om kulturella skillnader som till exempel skillnaden mellan den finska och den svenska skolan. Både Karoliina och Heidi talar om det finska BUP-teamet i termer av en trygg valmöjlighet och en extra förmån. Teamet har gott rykte och Heidi tycker att det är fantastiskt att teamet finns.
- Finskt BUP-team har varit ett fint stöd för oss som familj. De är måna om att ordna tider fort och att hjälpa. Om vi behöver hjälp med något så finns de där.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2022-09-08