Artiklar

Fler undervisningstimmar och in med språken i timplanen

Höj antalet undervisningstimmar till tre i veckan, gör nationella minoritetsspråk till ett eget ämne och låt språken bli en del av skoldagen. Det är tre av förslagen som Jarmo Lainio presenterade i dag.

Utbildningsminister Gustav Fridolin gav i början av året Jarmo Lainio i uppdrag att hålla i utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Här finns direktiven.

I dag den 15 november presenterades utredningen där Lainio kartlagt behovet av åtgärder med anledning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de nationella minoritetsspråken, dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Jarmo Lainio poängterade att den statistik som finns många gånger är otydlig och felaktig vilket skapar vissa problem. Men att det tyvärr är den enda som finns att tillgå.

I dag är cirka 12 500 personer berättigade till att läsa nationella minoritetsspråken och ungefär hälften av dessa har i dag tillgång att läsa sina modersmål i skolan. Att så få fortsätter med språken i gymnasiet efter grundskolan är ett problem då utbildningskedjan bryts och påverkar studier på högskolenivå.

De tvåspråkiga skolorna i landet är för få och ett sorgebarn, konstaterar Lainio. Många hotas av nedläggningar. Lärartillgången generellt ökar men det beror på att man tar in lärare utan pedagogisk examen. Likvärdig utbildning i hela landet är ett centralt mål men det uppfylls inte gällande de nationella minoritetsspråken.

För att komma tillrätta med problemen förslår utredningen (som nu går ut på remiss):

- Höj antalet timmar till tre i veckan (i dag i snitt 1 h/vecka)

- Ta ut språken ur modersmålsspåret och gör det till ett eget språk. De behöver särskiljas och få särskild status.

- Och in med de nationella minoritetsspråken i timplanen, de ska inte ges utanför skoltid.

På sikt hoppas Lainio att detta kan leda till bättre möjligheter för huvudmännen att långsiktigt planera verksamheten, bättre arbetsvillkor för lärarna och en mer fokuserad utbildning för eleverna. En av slutsatserna är att språk och kultur i dessa språk är nära sammankopplade och att det behövs både akuta och långsiktiga åtgärder.

Gustav Fridolin var tacksam för utredningsförslagen men poängterade att det ligger hårt arbete och många utmaningar i detta.

MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2018-11-23