Flera landsting har svårt göra av med minoritetspengar

Av de 14 landsting som i fjol fick 250 000 kronor i bidrag för minoritetsspråkstöd var det bara tre som använde hela beloppet. Faktum är att 30 procent av pengarna, runt en miljon sammantaget, inte användes. Men det är inget trendbrott.

Tittar man på de fyra senaste åren har staten beviljat stöd till mellan tolv och fjorton landsting per år, sammanlagt 51 bidrag. 13 har använts fullt ut. I övriga fall, ganska exakt var fjärde, har det blivit pengar över.

Fram till 2015 har landstingen kunnat rulla oanvända medel framför sig men från 2016 gäller nya villkor. Då blir det svårare att flytta medel till kommande år. Däremot kan de fortfarande använda oanvända medel från 2015 eller tidigare.

Aina Negga är enhetschef för minoritetspolitiska uppdraget på Sametinget.
- Vi har i rapporter till regeringen lämnat förslag hur landstingens uppdrag skulle kunna bli tydligare. För oss är det viktigt att det hålls samråd och att de verksamheter man finansierar är långsiktiga och kvalitativa, säger Negga.

Västerbotten, förvaltningsområde för samiska och finska, har under de senaste åren bara använt runt hälften av bidraget, ifjol 53 procent.

Harriet Hedlund är ordförande i samrådsgruppen i Västerbotten. Hon förklarar:
- Det kan handla om att vi tar planer, men att det är först nästa år det händer något. Man har ju tidigare fått behålla pengarna, vilket varit jättebra, för det har gjort att vi kunnat ha en mer långsiktig planering.

Hon säger vidare:

- En annan förklaring är att vissa insatser kostar mer än vi har pengar till och då får man backa. Det är inte så att vi lägger på hög för att använda till nåt annat, säger Hedlund.

Ann-Sofie Grenholm, kontaktperson för nationella minoriteter på landstinget i Västerbotten, ger ett exempel på när pengar blev över.
- Vi ska göra en informationsinsats bland personal på landstinget. Men i och med att vi lyckats komma med i programmet för primärvårdsdagarna så sparar vi pengar. Men det lutar åt att vi använder upp alla pengarna för 2016.

Västerbotten har ett par verkligt angelägna projekt i startgroparna. I ett samarbete mellan bland annat landstingen Norrbotten, Jämtland/Härjedalen och Västerbotten ska man ta fram en kunskapsnätverk om samisk hälsa.

Den här frågan har man drivit mot socialdepartementet sedan 2012, men den har fått ny fart nu.
- Det handlar om att ha personer som kan samla ihop den kunskap som finns och sedan hjälpa till att sprida den att kunna få rätt hjälp på rätt sätt oberoende av var man befinner sig, konstaterar Hedlund.

Regions Skåne, förvaltningsområde för finska sedan tidigt 2015, använde ingenting av statsbidraget under första året. Det förklarar man det med att regionstyrelsen beviljade 300 000 kronor när de för fyra år sedan började jobba med frågorna och att det täckte det initiala arbetet. Det hölls till exempel samråd och Region Skåne översatte sin webb.

När den ansvariga gick i pension bestämde de sig för att se över hur arbetet med lagen skulle organiseras.
- Det är inte bra att en så viktigt fråga ligger hos en enskild person i en så stor organisation som Region Skåne. Därför har vi lagt mycket tid på att bygga en organisation som inte enbart vilar på personligt engagemang utan där vi försökt skapa goda förutsättningar för kontinuitet, säger Jenny Kiiskinen, samordnare sedan april.

Region Skåne har vid sidan om statsbidraget avsatt 500 000 kronor från en kulturbudget för kulturella aktiviteter. Det är pengar som är enbart riktade mot nationella minoriteter och som man kunnat söka sedan i somras.

Region Örebro län använde hela beloppet 2015. Där har man minst två samråd per år med representanter för finska föreningar.
- Samtliga aktiviteter vi genomfört har stämts av med gruppen. Skulle gruppen ha sagt nej till något förslag så hade vi inte genomfört det, säger Viktoria Cassersten, samordnare för finskt förvaltningsområde i Region Örebro län.

I dagarna startar ett nytt projekt om finskt kulturarv.
-  Det kommer att mynna ut i utställningar och föreläsningar under nästa år och där lägger vi en ganska stor del av budgetarna för både 2016 och 2017, säger Cassersten.

Dalarna har de senaste åren använt större delen av pengarna, men inte i fjol då 55 000 kronor blev över.

Varför använde ni inte allt?

- Det varierar från år till år vilka ansökningar om kulturevenemang eller projektansökningar vi får in. Vi har har försökt få föreläsare att åta sig fler uppdrag men det var inte möjligt förra året, säger Lena Sterner, kommunikationsstrateg.

ANDERS BOSTRÖM