1/2 Folkbildaren och föreläsaren Curt Persson. Foto: Martin Thelénius

»Han utnyttjade det exotiska med samerna i sin ledarroll»

Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm har ofta lyfts fram som samernas beskyddare men i verkligheten var han drivande inom den rasbiologiska politiken där de nationella minoriteterna stod längst ner på stegen. Forskaren och författaren Curt Persson har skrivit en bok om detta och i mars ska han ut med författaren Maja Hagerman och tala om rasbiologin ur ett lokalt perspektiv.

Herman Lundborg var ledare för världens första statliga rasbiologiska institut och Maja Hagerman har skrivit en bok om honom där Curt Persson, bördig från Kiruna, varit med och tagit fram material. I mars ska de två författarna hålla ett öppet samtal i Kiruna om rasbiologin ur ett lokalt perspektiv.
- Hur var det möjligt för rasbiologen Herman Lundborg att komma så nära inpå ortsbefolkningen och få tillgång till mätningar hos exempelvis familjen Larsson, funderar Curt Persson.

2013 kom folkbildaren, författaren och filosofie doktor i historia Curt Persson ut med boken På disponentens tid där han fokuserar på hur Kirunas grundare såg på samer och tornedalingar. Curt Persson jobbar som landsantikvarie i Norrbottens län sedan 2003 men just nu forskar han också på halvtid vid Luleå Universitet i ämnet teknisk historia.

I boken om Kirunas grundare,och chefen för LKAB, får man veta en hel del om Hjalmar Lundbohm som tycktes värna det samiska och beskydda ursprungsbefolkningen i samband med att gruvindustrin växte fram, men verkligheten var en annan.
- Han stod bakom Lapp ska vara lapp-politiken och han utnyttjade det exotiska i sin roll som ledare för LKAB. Han såg samer och tornedalingar som lägre stående och ville att samerna skulle fortsätta bo i kåtor, berättar Curt Persson.

Curt Persson berättar också att Lundbohm, som kom från Dalsland, inte ville anställa samer och tornedalingar i gruvdriften. Om de fick några jobb så var det de lägst stående på skalan som exempelvis olika grovjobb.

För att studera och kunna beskriva Hjalmar Lundbohm och hans syn på minoriteterna har Curt Persson bland annat tagit del av 4000 brev som visar hur aktiv han var i den rasbiologiska politiken och debatten på den tiden.
- Han var en av arkitekterna i segregationspolitiken.

En annan bortglömd grupp i historien om Kiruna och LKAB är kvinnor, och även barn. Därför valde Curt Persson att lyfta fram några kvinnor i sin bok. Kvinnor som arbetade vid Tegelbruket i Kurravaara. Från byn bar kvinnorna materiel och livsmedel till det gryende samhället vid Luossajärvi. På vägen hem tog de med sig tjänstemännens tvätt som tvättades i Luossajärvi.


Det var när Curt Persson letade material till sin bok som han stötte ihop med författaren Maja Hagerman. De letade i samma arkiv.
- Hon gjorde research till sin film då, berättar Curt Persson som sedan varit med och tagit fram material till Hagermans bok Käraste Herman.

I mars ska de ut och tala om boken ur ett lokalt perspektiv i rasbiologin med frågeställningen; Hur var det möjligt för rasbiologen Herman Lundborg att komma så nära inpå ortsbefolkningen och få tillgång till mätningar med mera?
- Jag vill veta också veta vem som var emot den här ondskefulla vetenskapen. Jag tror vi kan lära oss mycket av motståndet.

Curt Persson menar att historia är alltid. Inte är dåtid, nutid eller framtid. Och han tror att folkbildning är en viktig kugg i att stoppa de "bruna rörelserna" som rusar fram i dag.
- Folkbildningen har inte samma roll i dag och det är den som skapar förståelse. Folkbildningen har stor betydelse för hur framtiden kommer se ut.


MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2016-02-22
Så här ser boken ut. Foto: Malin A Junkka
Så här ser boken ut. Foto: Malin A Junkka

Mer om Curt Persson

Disputerade hösten 2015 med avhandlingen ”Hjalmar Lundbohm  - En studie om ledarskap inom LKAB 1898-1921”.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?