Europarådet granskar hur medlemsländerna lever upp till konventionstexterna.

Kritiken mot Sverige - fakta

Det räcker inte bara att skriva under Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna. Regeringen måste visa resultat och att man följer rekommendationerna. Alla stater ska lämna in rapporter med information om vad man gjort.

En expertkommitté går igenom rapporterna. Den träffar också regeringen och personer från de nationella minoriteterna. Sedan bestämmer Europarådets ministerkommitté vad som behöver förändras. De kommer med rekommendationer, alltså förslag.

Sverige har lämnat in flera rapporter och haft flera besök av kommittén. Innan lagen skärptes 2010 fick Sverige en hel del kritik. Sverige följde inte överenskommelsen. Det finns fortfarande krav på förändringar som Sverige måste göra.

2013 var Erik Ullenhag ministern som ansvarade för minoritetspolitiken. Han hade samtal med Europarådet och sa att Sverige förbättrat sig. Men han sa också att äldreomsorgen och modersmålsundervisningen i skolan fortfarande hade brister.

Sverige har erkänt de nationella minoriteterna. Nästa steg är att de ska ha egenmakt, alltså bestämma över sina egna frågor. Staten har därför gett mer pengar till kommuner i förvaltningsområdet. Och man vill få ut mer information och öka kunskapen i landet.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget rapporterar varje år till regeringen om hur kommuner, landsting och myndigheter klarar av att följa det som det står i lagen. De ska också se till att kunskapen om nationella minoriteter ökar i Sverige. De informerar även regeringen om hur kommunerna och landstingen använder pengarna som de får från staten.

Länsstyrelsen och Sametinget har tre områden som de ska titta extra noga på: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Deras rapport som kom 2012 visade bland annat att många kommuner inte visste vad lagen innebär. Och en del kommuner använde inte alla pengar som de fick från staten.

Även i rapporten för 2013stod det att behovet av kunskap och information i landet är stort. Seminarier och samrådsmöten har gjort det bättre men kommunerna utanför förvaltningsområdet låg långt efter. Ett problem har varit att det saknas mål i kommunerna. I kommuner där man haft möten med minoriteterna och politikerna fått bra information har det fungerat bäst.

Enligt Länsstyrelsen och Sametinget behövs en tydligare lagstiftning och politikerna måste först och främst jobba för förbättringar i skolan och förskolan.

Det finns också några andra myndigheter som fått i uppdrag av regeringen att jobba med frågor om de nationella minoriteterna. Skolverket skasprida kunskap om minoriteterna till myndigheter inom skola och utbildning. Skolverket har också gjort broschyrer med information till skolor, elever och föräldrar. Folkhälsoinstitutet har tagit fram information för att undersöka hur kvinnor som utsätts för våldbemöts och stöds.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

 

Återgå till normal version av sidan
Sidan uppdaterad 2016-02-16

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?