Bengt Pohjanen, författare och kulturprofil i Tornedalen.

"Kulturen har blomstrat sedan meänkieli fick status som eget språk"

Lättläst version av sidan
Sedan meänkieli blev etablerat som ett minoritetsspråk har också kulturen fått ett lyft med flera nya identitetsmarkörer. Tornedalingarna har från och med 2015 en egen dag, 15 juli, med i Svenska Akademins kalender. De har en egen flagga. Och det arbetas febrilt med att etablera ett gemensamt skriftspråk för meänkieli.

1983 satte sig författaren och litteraturvetaren Bengt Pohjanen tillsammans med lektorn Matti Kenttä framför en karta, placerade spetsen av en skolpassare på punkten med Pajalas namn och drog en cirkel.
– Ungefär innanför den där cirkeln hade vi ett talspråk som var ganska likartat. Vi utgick från det när jag skrev den allra första romanen på meänkieli, säger Bengt Pohjanen.

Lyykeri som romanen heter, utkom 1985 och var den allra första romanen någonsin på meänkieli som traditionellt varit ett utpräglat talat språk. Endast ett fåtal skriftkällor fanns sedan tidigare.

Efter det har Bengt Pohjanen publicerat ytterligare ett flertal romaner, noveller och poesisamlingar på meänkieli. Han har också under första decenniet av 2000-talet skrivit librettot till flera operauppsättningar på meänkieli. Samtliga har satts upp i Tornedalen.

I dag finns det en dryg handfull författare som skriver på meänkieli. Det finns också flera bokförlag som ger ut litteratur på språket: Kaamos Nordkalottförlag, Barents Publisher, och Meänkielen Förlaaki.  Även Black Island Books i Luleå har gett ut böcker på meänkieli.

Kaamos, som ägs av Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T), är det äldsta av förlagen och har gett ut närmare 40-talet titlar på meänkieli. Allt från ordböcker och barnböcker till vuxenromaner.
– Men sedan 2011 har Barents Publisher haft den flitigaste utgivningen på meänkieli med barnböcker och ordböcker. Problemet är att det finns för få skribenter som skriver på meänkieli, säger Maja Mella, verksamhetsledare vid STR-T.

Föreningen Meänmaa, som riktar sig till meänkieli-talande i både Finland och Sverige, ger ut en egen tidning på minoritetsspråket. Föreningen planerar för att ge ut en antologi med texter på meänkieli för att samla såväl nya som etablerade skribenter. Syftet är att uppmuntra fler att skriva på minoritetsspråket. Men också att gemensamt jobba sig fram till ett skriftspråk.
– Det gäller att komma överens med övriga författare beträffande en viss konsekvens för skriftspråket. Vi har till exempel haft ett tonande d-ljud i meänkieli: soda, sodan (krig). Det finns kvar i kvänskan, men har fallit bort i meänkieli. Vad gör vi med det? säger Bengt Pohjanen retoriskt.

Det är dock viktigt att göra arbetet med hänsyn till det talade språket och alla olika nyanser och uppfattningar som finns, konstaterar han.
– Det är människor emellan som språket förändras. Därför är det önskvärt att arbeta med ett slags skriftspråk utan att uppträda som språkpoliser.

Ett febrilt arbete pågår också på flera håll med att ge ut fler ordböcker inom språket.  Bengt Pohjanen är genom Meänmaa ansvarig för ett trespråkigt ordboksprojekt som inkluderar meänkieli, svenska och finska. Till och med 2014 hade två volymer givits ut: A-K, L-N. Ytterligare en volym, P-R, väntas komma ut 2015. Planen är att det ska bli fem delar.

Ytterligare ett ordboksprojekt genomförs inom Meän akateemi – Academia Tornedaliensis och leds av Erling Wande, professor emeritus i finska vid Stockholms universitet. Projektet är finansierat via Institutet för språk och folkminnen och beräknas vara klart under 2016. Ordboken ska innehålla 50 000 ord, typiska uttryck och ordböjningar. Den ska bli en tvåvägsordbok: meänkieli-svenska och svenska-meänkieli, och även belysa de varieteter som finns inom meänkieli.
– Vi samarbetar även med Språkteknologiska avdelningens databas vid Tromsö Universitet.  De hjälper oss med redigeringen av basordlistan, berättar Erling Wande.

Förutom bokutgivning och tidskrifter syns och hörs meänkieli i program i Sveriges Television och via Sveriges Radios sändningar Meänraatio. Dessutom sänder föreningen Meänmaa TV och radio via Youtube.
– Att meänkieli fick status som ett eget språk har inneburit en höjd självkänsla. Kulturlivet har blomstrat och vi tornedalingar hörs och syns mer, säger Maja Mella vid STR-T.

– Meänkieli är i dag mycket mer erkänt som begrepp och språket ges mer utrymme. Till exempel inom teatern, och annan kultur som kulturfestivaler och olika typer av ungdomsverksamhet. Det finns fler tåtar än tidigare som drar språket, inräknat förskolan och skolan, säger Erling Wande.

Finns det några hot gällande meänkielis framtid?

– Ett hot mot språket kan vara den egna inställningen; att man inte är inkluderande. Det är viktigt att ha en tolerans för olika synsätt på språket. Vi måste börja med oss själva: vad kan jag göra för att meänkieli ska ha en bra framtid? säger Maja Mella.

 

CAMILLA ANDERSSON

 

Sidan uppdaterad 2016-11-14

Läs mer!

Meänkieli – Språket som identitetsskapare

För många är meänkieli en viktig del av identitetskapandet i den tornedalska kulturen.

– Man brukar säga att när ett språk dör så dör ett folk. Vad finns till exempel kvar av den finska kulturen i Värmland förutom ortsnamn. Varför finns den inte mer? För att språket försvann? Därför är språket det mest angelägna för mig i den tornedalska kulturen, säger författaren Bengt Pohjanen.

Det är dock inte alla tornedalingar som ser positivt på revitaliseringen och behovet av att lyfta meänkieli som ett eget språk. Erling Wande, professor emeritus i finska, konstaterar att det till exempel finns en genusskillnad i synen på språket.

– Även om allt fler kvinnor på senare år börjat acceptera meänkieli så är det ändå män som talar meänkieli i större utsträckning, säger Erling Wande.

Han menar också att det bland meänkieli-talande män är vanligare att acceptera och använda svenska låneord. Kvinnorna använder oftare finska låneord.

Litteratur, kultur och organisationer:

* Från och med 2015 har tornedalingarna en egen dag i Svenska Akademins almanacka: 15 juli.

* Flaggan Meänflaku är gul, vit och blå. Den antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och lanserades av föreningen Meänmaa första gången 15 juli 2007.

 Organisationer:

STR- T, Förbundet är en intresseorganisation, i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor, som rör tornedalingarna. STR-T är även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. STR-Ts systerorganisation är Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto www.kvener.no

- Met Nuoret är en partipolitiskt obunden organisation för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia.

– Meänmaa. Föreningen arbetar främst för att lyfta språket och kulturen. 

– Kvenlandsförbundet. Föreningen har medlemmar i Sverige, Norge och Finland. Har ett stort fokus på frågor som rör rättigheter till land och vatten.

Litteratur:

– Keksis kväde, från 1600-talet är den första boken på tornedalsfinska/meänkieli

– 1944 gavs en bok ut med berättelser på meänkeli, Kamaripirtiltä, skriven av länsskoleinspektör W Snell.

– 1929 kom Hilja Byström med Byn, som blev en av de första romanerna från Tornedalen, dock skriven på svenska

– 1985 kom första romanen på meänkieli. Författare var Bengt Pohjanen.

– 1992 kom första ordboken.

– 1996 första grammatikboken.

– Ordspråk är en viktig del i kulturen. 1990 kom första ordspråksboken Sananparsia och  2007 kom en bok med 450 ordspråk och talesätt på meänkieli, översatta till svenska. Samma år utkom också den första läseboken på meänkieli för skolelever.

– Författare som skriver på meänkieli är bland annat Marita Mattsson Barsk, Mona Mörtlund, Rosa Liksom, Bengt Kostenius, Bengt Pohjanen och Kerstin Tuomas Larsson.

– Det finns gott om författare som har sina rötter i området där meänkieli talas, men som skriver på svenska. Tilll exempel Gunnar Kieri, Gerda Antti, Mikael Niemi, Åsa Larsson, Tove Alsterdal, Marianne Cedervall och Annika Mayer.

Tidskrifter:

– Metavisi, ges ut av STR-T (hittas på Haparandabladets webb: hbwebben.se/met-avisi)

– Meänmaa, ges ut av föreningen med samma namn.

– Haparandabladet. Publicerar sedan 2015 artiklar på meänkieli och har sedan 1980-talet (med undantag för några år) haft en krönika varje vecka på meänkieli.

Övrigt:

Övrigt:

– Tornedalsteatern som är en amatörteater uppträder på meänkieli och svenska.

– Meänmaan teatter, uppträder på meänkieli

– Meän Akateemi/Academia Tornedaliensis bildades 1988 och arrangerar kurser och seminarier i meänkieli.

– Sveriges Radio har en redaktion i Pajala som sänder på meänkieli, Meänraatio.

– Sveriges Television har sedan 2014 utökat meänkieli-redaktionen till två heltidstjänster. Redaktionen finns i Kiruna.

- UR (Sverige Utbildningsradio AB) producerar och sänder fortlöpande på meänkieli för fsk/skola  samt program om tornedalsk kultur och identitet. Se ur.se

 


Maja Mella, STR-T. Foto: Privat

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?