Bengt Pohjanen, författare och kulturprofil i Tornedalen.

«Kulturen har blomstrat sedan meänkieli fick status som eget språk»

Sedan meänkieli blev ett minoritetsspråk har också kulturen fått ett lyft. Tornedalingarna har fått en egen dag, 15 juli. De har en egen flagga. Och det arbetas för att ta fram ett gemensamt skriftspråk för meänkieli. Meänkieli pratas och skrivs olika på olika platser i Tornedalen. Och man försöker ta fram ett skriftspråk som alla kan använda.

Författaren Bengt Pohjanen började planera första romanen på meänkieli 1983. Tillsammans med lektorn Matti Kenttä tog han fram en karta och satte spetsen av en skolpassare på Pajala och gjorde en cirkel. Inom cirkeln bodde det människor som pratade ungefär likadan meänkieli.
- Vi utgick från det när jag skrev den allra första romanen på meänkieli, säger Bengt Pohjanen.

Lyykeri som romanen heter,kom 1985. Det var den första romanen på meänkieli. Meänkieli hade före det varit ett språk som mest pratats. Det fanns bara nerskrivet i några enstaka texter.

Bengt Pohjanen fortsatte att skriva på meänkieli. Det blev flera romaner, noveller och poesisamlingar. På 2000-talet skrev han texter till flera operor på meänkieli. De visades i Tornedalen.

I dag finns det några författare som skriver på meänkieli. Det finns också flera bokförlag som ger ut litteratur på språket: Kaamos Nordkalottförlag, Barents Publisher, MeänkielenFörlaaki och Black Island Books.

Kaamos är det äldsta förlaget och ägs av Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T). Det ger bland annat ut romaner, barnböcker och ordböcker. Allra flest barnböcker och ordböcker ger Barents Publisher ut. Men ett problem är att det finns för få författare som skriver på meänkieli.

Föreningen Meänmaa, ger ut en egen tidning på meänkieli. De har läsare i Sverige och Finland. Föreningen planerar att ge ut en bok med texter på meänkieli som skrivits av flera olika författare. De vill uppmuntra fler att skriva på meänkieli. Och jobba för att alla ska skriva meänkieli på samma sätt.

Men det är viktigt att göra ett skriftspråk som känns bra för alla som pratar meänkieli. Bengt Pohjanen säger att man måste göra arbetet utan att vara en språkpolis. Det betyder att ingen ska säga till någon annan att de pratar eller skriver fel meänkieli.

Det pågår ett stort arbete på flera håll för att ge ut fler ordböcker. Förlaget Meänmaa ska göra en ordbok på tre språk: meänkieli, svenska och finska. Planen är att det ska bli fem delar.

Ytterligare en ordbok görs av en stiftelse som heter Meänakateemi – AcademiaTornedaliensis. Ordboken som översätter ord från svenska till meänkieli och tvärtom ska innehålla 50 000 ord. Den kommer också visa hur man kan skriva vissa ord på meänkieli på olika sätt.

Erling Wande som jobbar med ordboken säger att meänkieli får ta mer plats i dag. Inom till exempel teater, kulturfestivaler och ungdomsverksamheter

Meänkieli syns och hörs  ocksåi radio och teve. Sveriges radio sänder Meänraatio. Det finns Meänmaa TV och radio via Youtube.

- Att meänkieli fick status som ett eget språk har inneburit en höjd självkänsla. Kulturlivet har blomstrat och vi tornedalingar hörs och syns mer, säger Maja Mella som är verksamhetsledare påSvenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T.

Hon tycker att det är viktigt att man tillåter alla olika sätt att prata meänkieli.
- Vi måste börja med oss själva: vad kan jag göra för att meänkieli ska ha en bra framtid? säger Maja Mella.

Artikeln omgjord till lättläst av Ann-Helén Laestadius

Återgå till normal version av sidan
Sidan uppdaterad 2016-11-14

Läs mer!

Meänkieli – Språket som identitetsskapare

För många är meänkieli en viktig del av identitetskapandet i den tornedalska kulturen.

– Man brukar säga att när ett språk dör så dör ett folk. Vad finns till exempel kvar av den finska kulturen i Värmland förutom ortsnamn. Varför finns den inte mer? För att språket försvann? Därför är språket det mest angelägna för mig i den tornedalska kulturen, säger författaren Bengt Pohjanen.

Det är dock inte alla tornedalingar som ser positivt på revitaliseringen och behovet av att lyfta meänkieli som ett eget språk. Erling Wande, professor emeritus i finska, konstaterar att det till exempel finns en genusskillnad i synen på språket.

– Även om allt fler kvinnor på senare år börjat acceptera meänkieli så är det ändå män som talar meänkieli i större utsträckning, säger Erling Wande.

Han menar också att det bland meänkieli-talande män är vanligare att acceptera och använda svenska låneord. Kvinnorna använder oftare finska låneord.

Litteratur, kultur och organisationer:

* Från och med 2015 har tornedalingarna en egen dag i Svenska Akademins almanacka: 15 juli.

* Flaggan Meänflaku är gul, vit och blå. Den antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och lanserades av föreningen Meänmaa första gången 15 juli 2007.

 Organisationer:

STR- T, Förbundet är en intresseorganisation, i språkliga, kulturella och samhälleliga frågor, som rör tornedalingarna. STR-T är även regeringens remissinstans i frågor som rör minoriteten. STR-Ts systerorganisation är Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto www.kvener.no

- Met Nuoret är en partipolitiskt obunden organisation för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia.

– Meänmaa. Föreningen arbetar främst för att lyfta språket och kulturen. 

– Kvenlandsförbundet. Föreningen har medlemmar i Sverige, Norge och Finland. Har ett stort fokus på frågor som rör rättigheter till land och vatten.

Litteratur:

– Keksis kväde, från 1600-talet är den första boken på tornedalsfinska/meänkieli

– 1944 gavs en bok ut med berättelser på meänkeli, Kamaripirtiltä, skriven av länsskoleinspektör W Snell.

– 1929 kom Hilja Byström med Byn, som blev en av de första romanerna från Tornedalen, dock skriven på svenska

– 1985 kom första romanen på meänkieli. Författare var Bengt Pohjanen.

– 1992 kom första ordboken.

– 1996 första grammatikboken.

– Ordspråk är en viktig del i kulturen. 1990 kom första ordspråksboken Sananparsia och  2007 kom en bok med 450 ordspråk och talesätt på meänkieli, översatta till svenska. Samma år utkom också den första läseboken på meänkieli för skolelever.

– Författare som skriver på meänkieli är bland annat Marita Mattsson Barsk, Mona Mörtlund, Rosa Liksom, Bengt Kostenius, Bengt Pohjanen och Kerstin Tuomas Larsson.

– Det finns gott om författare som har sina rötter i området där meänkieli talas, men som skriver på svenska. Tilll exempel Gunnar Kieri, Gerda Antti, Mikael Niemi, Åsa Larsson, Tove Alsterdal, Marianne Cedervall och Annika Mayer.

Tidskrifter:

– Metavisi, ges ut av STR-T (hittas på Haparandabladets webb: hbwebben.se/met-avisi)

– Meänmaa, ges ut av föreningen med samma namn.

– Haparandabladet. Publicerar sedan 2015 artiklar på meänkieli och har sedan 1980-talet (med undantag för några år) haft en krönika varje vecka på meänkieli.

Övrigt:

Övrigt:

– Tornedalsteatern som är en amatörteater uppträder på meänkieli och svenska.

– Meänmaan teatter, uppträder på meänkieli

– Meän Akateemi/Academia Tornedaliensis bildades 1988 och arrangerar kurser och seminarier i meänkieli.

– Sveriges Radio har en redaktion i Pajala som sänder på meänkieli, Meänraatio.

– Sveriges Television har sedan 2014 utökat meänkieli-redaktionen till två heltidstjänster. Redaktionen finns i Kiruna.

- UR (Sverige Utbildningsradio AB) producerar och sänder fortlöpande på meänkieli för fsk/skola  samt program om tornedalsk kultur och identitet. Se ur.se

 


Maja Mella, STR-T. Foto: Privat

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?