«Kulturen har blomstrat sedan meänkieli fick status som eget språk»
Sedan meänkieli blev ett minoritetsspråk har också kulturen fått ett lyft. Tornedalingarna har fått en egen dag, 15 juli. De har en egen flagga. Och det arbetas för att ta fram ett gemensamt skriftspråk för meänkieli. Meänkieli pratas och skrivs olika på olika platser i Tornedalen. Och man försöker ta fram ett skriftspråk som alla kan använda.
Författaren Bengt Pohjanen började planera första romanen på meänkieli 1983. Tillsammans med lektorn Matti Kenttä tog han fram en karta och satte spetsen av en skolpassare på Pajala och gjorde en cirkel. Inom cirkeln bodde det människor som pratade ungefär likadan meänkieli.
- Vi utgick från det när jag skrev den allra första romanen på meänkieli, säger Bengt Pohjanen.
Lyykeri som romanen heter,kom 1985. Det var den första romanen på meänkieli. Meänkieli hade före det varit ett språk som mest pratats. Det fanns bara nerskrivet i några enstaka texter.
Bengt Pohjanen fortsatte att skriva på meänkieli. Det blev flera romaner, noveller och poesisamlingar. På 2000-talet skrev han texter till flera operor på meänkieli. De visades i Tornedalen.
I dag finns det några författare som skriver på meänkieli. Det finns också flera bokförlag som ger ut litteratur på språket: Kaamos Nordkalottförlag, Barents Publisher, MeänkielenFörlaaki och Black Island Books.
Kaamos är det äldsta förlaget och ägs av Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T). Det ger bland annat ut romaner, barnböcker och ordböcker. Allra flest barnböcker och ordböcker ger Barents Publisher ut. Men ett problem är att det finns för få författare som skriver på meänkieli.
Föreningen Meänmaa, ger ut en egen tidning på meänkieli. De har läsare i Sverige och Finland. Föreningen planerar att ge ut en bok med texter på meänkieli som skrivits av flera olika författare. De vill uppmuntra fler att skriva på meänkieli. Och jobba för att alla ska skriva meänkieli på samma sätt.
Men det är viktigt att göra ett skriftspråk som känns bra för alla som pratar meänkieli. Bengt Pohjanen säger att man måste göra arbetet utan att vara en språkpolis. Det betyder att ingen ska säga till någon annan att de pratar eller skriver fel meänkieli.
Det pågår ett stort arbete på flera håll för att ge ut fler ordböcker. Förlaget Meänmaa ska göra en ordbok på tre språk: meänkieli, svenska och finska. Planen är att det ska bli fem delar.
Ytterligare en ordbok görs av en stiftelse som heter Meänakateemi – AcademiaTornedaliensis. Ordboken som översätter ord från svenska till meänkieli och tvärtom ska innehålla 50 000 ord. Den kommer också visa hur man kan skriva vissa ord på meänkieli på olika sätt.
Erling Wande som jobbar med ordboken säger att meänkieli får ta mer plats i dag. Inom till exempel teater, kulturfestivaler och ungdomsverksamheter
Meänkieli syns och hörs ocksåi radio och teve. Sveriges radio sänder Meänraatio. Det finns Meänmaa TV och radio via Youtube.
- Att meänkieli fick status som ett eget språk har inneburit en höjd självkänsla. Kulturlivet har blomstrat och vi tornedalingar hörs och syns mer, säger Maja Mella som är verksamhetsledare påSvenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T.
Hon tycker att det är viktigt att man tillåter alla olika sätt att prata meänkieli.
- Vi måste börja med oss själva: vad kan jag göra för att meänkieli ska ha en bra framtid? säger Maja Mella.
Artikeln omgjord till lättläst av Ann-Helén Laestadius
