Artiklar

Meänkieli på distans öppnar nya möjligheter

"Även om distansundervisning utesluter vissa praktiska moment så ger det fler möjligheter inom andra områden", säger Mervi Erkheikki, modersmålslärare i meänkieli och finska.

Mervi Erkheikki har hittat sitt drömjobb som gör att hon kan bo var som helst i landet. Hon utgår från lägenheten i Stockholm men hennes språkkunskaper är eftertraktade i hela Sverige.

I dag undervisar hon 15 elever i årskurs 1 till 9 i meänkieli. Alla finns i Umeå eller Uppsala. Mervi är uppkopplad två lektionstimmar i veckan mot eleverna i Umeå eftersom kommunen är en av få i landet som beslutat att dubblera antalet timmar i modersmål.
– Den lagstadgade enda timmen är alldeles för lite, säger Mervi. Två timmar funkar bra.

Vi träffas hemma i Mervis kök i lägenheten i Midsommarkransen för att vara med på en lektion. En bärbar dator på bordet och en hög med handskrivna papper med lektionsupplägg visar att här pågår undervisning.
– En fisk som rimmar på ekorre, vad kan det vara? frågar Mervi med handen på datormusen och blicken riktad på skärmen.

Eleverna svarar samstämmigt "abborre" på glosfrågan.

Den här torsdagen utgår fyra elever (Cornelia, Ella, Elias och Erik) från ett vishäfte som Metnuoret låtit ta fram i ett nytt språkpaket. Ibland blir det helt tyst i det digitala klassrummet och då är eleverna uppkopplade mot en länk där de lyssnar på en låt. Uppgift: att berätta vilket ord i en strof som saknas. Tillsammans fyller de i ett dokument som alla kan se på skärmen.

Mervi bodde fram till i våras i Umeå och var lärare i meänkieli och finska. Jag undrar över skillnaden mellan klassrumspedagogik och distansundervisning.
– Egentligen är det inte så stor skillnad. Jag använder samma material då som nu, jag gör ju ganska mycket eget material.

Vissa praktiska moment, som att baka chokladbollar tillsammans och sätta meänkieli-ord på ingredienserna, går förstås bort.
– Även om distansundervisning utesluter vissa praktiska moment så ger det fler möjligheter inom andra områden. Nu kan vi till exempel koncentrera oss på tekniska möjligheter såsom spel på nätet och olika quiz.

Även sagor från UR är en viktig del i språkinlärningen. Mervi förklarar upplägget i övrigt:
– Jag kan inte bara köra på med meänkieli inför nybörjarna utan måste använda svenska också, annars blir det för svårt och de tappar motivationen.

Cornelia Oja Stålnacke, 15 år, har tidigare haft Mervi som modersmålslärare i klassrummet och funderar över skillnaden:
– Jag tycker båda metoderna funkar väldigt bra. När vi träffades i verkligheten var det kanske lite lättare för då hade man ju alla papper omkring sig. Och ibland kan ju tekniken strula nuförtiden.

Hon berättar också varför hon läser meänkieli.
– Jag vill lära mig det språk som mina släktingar pratar. Samtidigt vill jag att språket ska leva vidare.

Cornelias farfar och farmor (Kiruna) och mormor och morfar (Göteborg) pratar alla meänkieli och Cornelia brukar öva med dem. Hennes egna föräldrar har dock aldrig lärt sig språket.

Mervi säger att utmaningen för henne som pedagog är att få eleverna att våga prata.
– För att våga tala i grupp krävs att man känner sig trygg. Undervisning på distans med elever som inte känner varandra sedan tidigare är en liten utmaning.

Därför jobbar Mervi mycket med den sociala biten i början på terminer när nya "klasser" bildas. Då får de till exempel i uppgift att berätta något om sig själva som de andra borde veta. Även några paruppgifter läggs in.

En utmaning som Mervi också hanterar är elever som kommit olika långt i sin språkinlärning. Hon försöker lösa det genom att ibland placera 15-åriga Cornelia i ett eget digitalt klassrum med material som utmanar henne.
– Det kan vara svårt att inte hämma hennes utveckling med för enkla uppgifter som är anpassade för nybörjare.

SUSANNE REDEBO

 

WEBB-TV: Hör Mervis tankar om för- och nackdelar med distansundervisning.

 

 

Sidan uppdaterad 2018-12-06