1/3 Barnen på skolan fick bland annat dansa jenka. Foto: Hasse Stenudd

Övertorneå firade broderlandet med värme och hjärta

Den uppstigande decembersolen orkar precis nudda vid de snöiga trädtopparna. Det är - 27 grader och ingen vindpust når de svenska och finska flaggorna som hänger slaka på linan, sida vid sida, på gården till Svarträvens skola i Övertorneå. Eleverna strömmar till och skoldagen börjar för ovanlighetens skull med tårta och kaffe.

Dagen till ära kommer eleven Martin Hedlund till skolan iklädd i finskjorta och slips.
– I dag när Finland fyller hundra år så ska det firas ordentligt, säger han.

På Svarträvens skola har lärarna arbetat ett bra tag med planeringen av Finlands nationaldag och firandet av Finlands 100-årsdag, den 6 december. Vid morgonfikat i skolans foajé träffar vi eleven Martin Hedlund som är uppvuxen i en smältdegel av den tornedalska, finska och svenska kulturen.

Han berättar att han har avlägsna släktingar i Finland men att närheten till Finland, på andra sidan Torneälven, är viktig och Martin håller med om att han lever vid världens fredligaste gräns.
– För mig känns det naturligt att vi firar Finland på det här sättet.

Dagen innan självständighetsdagen ägnades åt seminarier i vilka eleverna fått sig till livs broderlandets historia. Föreningen Norden på skolan och föreläste om Finlands dramatiska historia genom århundraden till dags dato medan Andreas Ali Johansson talade om identitet.

Efter morgonkaffe med tårta eskorterar Sari Oja, kulturpedagog och minoritetspåkssamordnare på Övertorneå kommun, oss vidare in i ett klassrum där mellanstadieeleverna arbetar med finsk design. Här finns en grupp som arbetar med Arabia, det finska välkända porslinet.

De läser in sig på Arabia, letar fram bilder som de klipper ut och gör ett collage som senare ska redovisas. Andra elever fördjupar sig i Alvar Aaltos arbeten, andra arbetar med varumärket Marimekko. Alexi Tiesmaa och Jesse Kurkinen sitter vid ett bord och läser dikter ur det finska nationaleposet Kalevala. De skriver ner en dikt som de fastnat för och de tar reda på mer om Kalevala, ett arbete som de ska redovisa för de andra eleverna.
– Det har varit nyttigt att få lära sig mer av Finlands historia. Vi har fått förstå att nästan alla hus på den finska sidan, på andra sidan om älven, brändes upp under kriget, säger Alexi Tiesmaa medan kompisen Jesse Kurkinen berättar att de snart ska på en festlig presidentmottagning med röda mattor och dukade långbord.

I skolans sporthall dansar de äldre eleverna jenka, i olika former.
– Det är en traditionell finsk dans. Jag minns från min ungdom att jenka var vanligt då vi gick på danser, berättar Sari Oja.

Vid lunch tid parkerar vi oss i matsalen där det bjuds på makaronilåda och kåldolmar som är en typisk maträtt i de finska hemmen. Över en bit mat berättar Sari Oja att de yngre barnen tittat på Trollvinter, en ny Mumin-film som haft premiär medan de äldre barnen efter maten ska bänka sig för filmen Okänd soldat.
– Under hela det här jubileumsåret har vi i Övertorneå haft en påkostad Mumin-utställning, teatrar och även opera, för allmänheten. Arrangemangen, liksom kostnaderna för skolans jubileum, har bekostats av Övertorneå kommuns särskilda minoritetspråksmedel, berättar Sari Oja.

Hon är även tacksam för samarbetet med skolans lärare som varit entusiastiska och påhittiga inför ”Finlandsfesten”.
– Vi har för övrigt aldrig mött något negativt i vårt minoritetspråksarbete. I vår kommun lyfter vi alltid fram finska och meänkieli som två jämlika språk. Här är båda språken levande och Övertorneå är en minoritet i majoriteten.

När Sari Oja började arbeta som förskollarare minns hon hur man letade sånger till barnen ur den svenska sångskattkistan. Genom åren har hon hittat hem och i sitt nuvarande arbete uppmuntrar Sari till att ösa ur den finska och den tornedalska sångskatten.
– Det här stärker vår identitet och självkänsla. Vi har en egen tornedalsk identitet som på många sätt i djupet även inbegriper det finska och Finlands historia, som är en del av vår egen historia.

Hon säger vidare:

– Vi är stolta över det vi är och det vi har, säger Sari Oja.
Från matsalen vandra vi över skolgården mot lokalerna där presidentmottagningen ska hållas. Kölden biter om kinderna och vi möter gymnasieungdomar som undrar om vi inte ska se filmen okänd soldat. Femteklassaren Edvin Jaako och Lilly Isomaa, som går i trean, har tagit på sig rollerna som president och presidenthustru. Mottagningen är högtidlig och eleverna står på kö för att skaka hand med presidenten och hans hustru och för att ta plats vid de dukade långborden.

Som sig bör finns skolans rektor Janne Molari med på presidentmottagningen. Trots stundens allvar tar han sig tid för en intervju.

Vad kan vi lära oss av de här två dagarnas firande?

– Att de här två länderna bara skiljs åt av en gräns som är dragen i älven och att en gräns inte behöver skilja oss åt. Gränsen kan även förena, säger Janne Mulari, medan Finlands nationalsång ljuder i bakgrunden.

Vi lämnar festligheterna och ute är det lika kallt men kölden förmår sig inte att tränga inombords. Där finns en värme, en värme och ett ljus som uppstår ur känslan av att det idag är nära mellan hjärta och hjärta.

HASSE STENUDD

 

 

Sidan uppdaterad 2018-01-04
Jesse Kurkinen och Alexi Tiesmaa bekantar sig med det finska nationaleposet Kalevala. Foto: Hasse Stenudd
Jesse Kurkinen och Alexi Tiesmaa bekantar sig med det finska nationaleposet Kalevala. Foto: Hasse Stenudd
Sari Oja, kulturpedagog och minoritetspråkssamordnare på Övertorneå kommun, smakar på den finska maten i form av makaronilåda och kåldolmar. Foto: Hasse Stenudd
Sari Oja, kulturpedagog och minoritetspråkssamordnare på Övertorneå kommun, smakar på den finska maten i form av makaronilåda och kåldolmar. Foto: Hasse Stenudd
Dagen till ära har Martin Hedlund tycker att han lever vid världens fredligaste gräns. Foto: Hasse Stenudd
Dagen till ära har Martin Hedlund tycker att han lever vid världens fredligaste gräns. Foto: Hasse Stenudd

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?