Prenumerera på artiklar Nyhetsarkiv Artiklar

Nya romska ordlistor

[2017-09-26] Lagom till Bokmässan i Göteborg har Institutet för språk och folkminnen tagit fram två nya skolordlistor i romska, en på lovari och en på kelderasch.

De efterlyser dikter på meänkieli!

[2017-09-21] Är du under 18 år, bor i Norrbotten och vill testa och skriva på meänkieli? Då ska du vara med på poesitävlingen som pågår nu. - Vi vill få igång skrivandet hos de unga, säger Maria Bideke (till vä...
Maria Bideke, Maria Öman och Kristina Stålnacke. Foto: Malin A Junkka

Hederspris till Baki Hasan

[2017-09-19] I samband med den romska kulturdagarna i Skarpnäck fick Baki Hasan ta emot ett hederspris från È Romani Glinda.

Så jobbar Länsstyrelsen i Stockholm med samordningsuppdraget

[2017-09-11] Sedan hösten 2012 är det Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar och följer upp regeringens strategi för romsk inkludering. Anna Mannikoff är samordnare för detta arbete.  

Deras drivkraft: Få romska barn att lyckas i skolan

[2017-09-05] I Malmö får romska barn och ungdomar chansen att prova på aktiviteter samtidigt som de övar på sitt modersmål. De får också hjälp med läxläsning. Bakom detta står det Malmö romska idécenter.
De romska barnen fick prova på klättring i torsdags. Foto: Roger Kwiatkowski

»Kjolen är en svår fråga för mamma och döttrar«

[2017-09-05] Tanja Hagert var femton år när hon bestämde sig för att hon ville börja använda kaledräkten, den romska kjolen. Ett val som inte var helt problemfritt, men hon stod på sig.

Romsk och svensk musik möts i Ketanes

[2017-09-03] Romsk musik möter svensk pop när två artister med olika bakgrund möts. De har en vecka ihop att skapa något unikt och därefter ska de framföra verket tillsammans. Där har du SVT:s nya program Ketanes.

Domino Kai chef för nytt kunskapscenter

[2017-08-29] Domino Kai blir den 1 september enhetschef på romskt informations- och kunskapscenter, RIKC, i Göteborg. Hans uppdrag blir att bygga upp verksamheten.

Goda exempel lyfts upp på romsk konferens

[2017-08-14] Vad och hur gör kommunerna för att tillgodose romernas mänskliga rättigheter? I början av september hålls en konferens i Malmö där frågan tas upp.

Arrangören vill utveckla Fem folk-festivalen

[2017-06-29] I fem års tid har de fem nationella minoriteterna intagit scenen i Kungsträdgården för att under en dag sprida kunskap och glädje med musik och sång. På onsdag den 5 juli är det dags igen.
Det populära ungersk-romska bandet Romengo är på plats igen. Foto: È Romani Glinda

Sök bidrag för hälsofrämjande insatser riktade till romer

[2017-06-02] Nu kan organisationer inom det civila samhället, till exempel ideella organisationer, som har romsk språk- och kulturkompetens ansöka om projektbidrag för Hälsofrämjande insatser riktade till romer.

Om romer...

Omkring 50- 100 000 romer beräknas leva i Sverige.

Romska är ett språk utan egen nation. I de flesta länder där det talas är det ett minoritetsspråk. Romska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Åtminstone sedan 1500-talet har romer bott i Sverige och talat romska.

Romani chib, som betyder det romska språket,  i Sverige består av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri och andra.

De olika varieteterna är ömsesidigt begripliga i mycket skiftande grad. Kommunikationen mellan olika varieteter fungerar rätt väl så länge man använder sig av helt romska ord.

2012 uppmärksammades att romer funnits i mer än 500 år i Sverige. Deras väg genom historien är kantad av diskriminering, fördomar och förtryck.  Romerna har status som nationell minoritet i Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur.

Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London.

 

 

 

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika varieteter av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.

Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.

Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.

Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

 

 

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?