Artiklar
Foto: Karin Fingal

Sanja vill fånga upp de ungas röster

"Det är ett ganska stort steg att gå till kommunen och sitta i samråd när du är ung. Det är du och tio andra på 60 plus."
Det säger Sanja Honkanen Skoog. Hon är koordinator för ett projekt som ska få unga sverigefinnar att ta mer plats.

 

En kväll november i Uppsala är det idé- och identitetsworkshop för unga sverigefinnar. På golvet ligger en termometerskala. Med hjälp av den kan deltagarna diskutera hur finska eller svenska de känner sig i en viss situation. På väggen sitter post-it lappar med idéer på vad Uppsala kommun skulle kunna göra för unga sverigefinnar.

Kvällen är en typisk del av Ungas röst, projektet som ska få kommuner att jobba för och med unga sverigefinnar.
– Det är de unga som någon dag kommer vara minoriteten. De som kom från Finland på 1950, -60, -70-talet börjar bli gamla nu, säger  Sanja Honkanen Skoog, koordinator för Ungas röst.

Just de unga sverigefinnarna befinner sig i ett glapp. De är andra eller tredje generationens sverigefinnar och många har inte lärt sig finska hemma. De har vuxit upp när de nationella minoritetslagarna ännu inte fanns och de flesta har inte gått i modersmålsundervisning i skolan.

För många har just språket blivit en markör, eftersom de inte talar finska känner sig många inte som en del av den sverigefinska minoriteten. Ungas röst vill fånga upp de unga, få dem att engagera sig och få kommunerna att engagera sig för dem. Annars finns det ingen som tar över när den äldre generationen inte längre sitter i kommunernas samråd.
– Drömmen är att alla förvaltningskommunerna för finska inte ska glömma bort den här gruppen, utan lyfta fram den. Jag tror att det skulle ge väldigt mycket till en hel kommuns minoritet, om unga kan vara stolta över sina rötter, säger Sanja.

Ungas röst är ett treårigt projekt som nu pågått i två år. Det ska sprida information, skapa unga nätverk och få kommuner att jobba med unga sverigefinnar. Sanja säger att projektets grundtanke var att få in unga i alla kommunernas samråd. Men det blev svårt, eftersom samrådsrepresentanterna i många kommuner blir utvalda av en sverigefinsk förening, och de föreningarna saknar ofta unga medlemmar. Nu satsar de istället på att få kommunerna att jobba med unga på andra sätt.

Sanja berättar att många kommuner inte vet vad de ska göra för unga, och att en stor del av hennes arbete handlar om att sprida tips. Som att man kan genomföra en workshop, som blir ett tillfälligt samråd med bara unga. Ungas röst har, precis som under kvällen i Uppsala, lett flera workshops. Då står kommunen för initiativet, men Ungas röst och Sverigefinska ungdomsförbundet håller i kvällen.

De brukar ställa frågan ”Om du fick bestämma, vad skulle du vilja att kommunen gjorde för unga sverigefinnar?” På så sätt får kommunen många idéer och hela listan publiceras sedan på Ungas rösts hemsida, så att den kan inspirera också andra kommuner.
När projektet är slut ska kommuner förhoppningsvis vara självgående i att engagera sig för unga. Det målet verkar vara på god väg. Under de två år som Ungas röst varit igång har något definitivt hänt.

Numera hör kommuner självmant av sig, och flera har börjat göra allt mer saker på egen hand.
– Det är jättefascinerande och jätteglädjande! Vi fattade först inte riktigt vad som hände. Men det kändes som om det fanns ett behov av att någon skulle komma och säga ”Har ni tänkt på det här med unga?”
 

KARIN FINGAL

 

Sidan uppdaterad 2017-02-06