Sisu - en del av den finska självbilden

Jävlaranamma. Styrka, envishet och uthållighet. Orden är många för att beskriva finsk sisu. Ordet fick internationell spridning under finska vinterkriget och är sedan dess kanske ett av finnarnas mest kända karaktärsdrag. Men vad är egentligen sisu och är det typiskt finskt?

Att ha sisu har länge varit en del av den finska självbilden och har förknippats med hårt arbete. Många finska barn har i sin uppväxt fått höra från sina föräldrar att de ska vara starka och kämpa och finska arbetare ansågs som bra och uthållig arbetskraft.

Den finskfödda forskaren Emilia Lahti som har forskat om sisu sedan 2013 i USA menar att sisu inte är typiskt finskt. Sisu är en universell förmåga och en dold kraft som finns i alla människor över hela världen och alla har mer eller mindre tillgång till den.
-Sisu är bara en benämning på den förmågan och kraften. Som begrepp har sisu funnits i flera hundra år men blev känt i samband med finska vinterkriget.

Emilia Lahti började intressera sig för sisu när hon blev utsatt för våld i en relation. Hon menar att sisu inte har något med motivation att göra utifrån intellektet utan kallar det en inre dold omedveten kraft, det som får oss att fortsätta även om det inte finns någon fysisk eller psykisk kraft kvar.

Sisu utvecklas när vi gör något som vi egentligen inte vill och som innebär ett visst obehag. När vi gått utanför vår bekvämlighetszon skapar vi ett nytt sätt att handla och tänka om vår egen förmåga. Emilia Lahti beskriver sisu som ett gummiband som går att tänja och träna upp. Om vi inte gör det krymper vårt sätt att tänka om vår förmåga.

Men sisu är inte endast positivt.
-För mycket sisu kan göra dig envis och få negativa konsekvenser. Vi människor är inga maskiner, du kan till exempel bränna ut dig eller skada dig. Du kan fastna i din egen måluppfyllelse, osäkerhet och ha behov av bekräftelse så att du inte känner av andra människors behov. Sisu måste alltid utvecklas tillsammans med förnuftet.

Om sisu är en självklar del av den finska självbilden borde också den finska kulturen vara rik på uttryck och problematiserande av sisu. Finlandsinstitutet i Stockholm som varje år anordnar flera kulturarrangemang borde veta. Men Auli Sydfors, informatör på Finlandsinstitutet kan inte minnas ett enda arrangemang där sisu funnits med. Hon tror istället att sisu som begrepp spelat ut sin roll.
- Det är oklart om sisu finns längre. När jag tänker på sisu är det en egenskap för dem som inte har haft det bra och som är vana vid att kämpa. I dagens samhälle tror jag inte det behövs på samma sätt längre när livet har blivit lättare.

Lina Puranen, kulturarbetare och programledare för programmet Finnomani som problematiserade de svenska stereotyperna om Finland tycker inte heller att sisu finns närvarande i finsk kultur. Hon tror att begreppet är lite förlegat i Finland men positivt i Sverige för svenskar.
-Jag tror inte sisu är viktigt för den finska självbilden längre.

Är det i själva verket så att det är svenskar som reproducerar bilden av den finska sisun? Lina menar att det sällan är sverigefinnar som använder sig av ordet utan svenskar som talar positivt om den finska sisun. Hon säger att ordet betyder olika i Sverige och Finland och vill hellre problematisera betydelsen. I Finland har ordet fått en dubbel betydelse och är inte alltid är positivt.
-Högerextrema i Finland har anammat ordet sisu och använder det för att stärka nationalistiska intressen.

Hon tycker också som Emilia att sisu har en baksida.
- Bit ihop, var ihärdig, envis, uthållig oavsett vad och känn inte efter hur du mår, kan vara negativt, särskilt i tider av utbrändhet.

Emilia Lahti tycker vi behöver bredda bilden av sisu.
- Bilden av sisu har ofta varit endimensionell och förknippats med krig men vi behöver en konstruktiv bild av sisu som handlar om något mer än karaktärsdraget som att vara stark och inte be om hjälp. Sisu kan förena oss när vi ser att vi alla är lika sårbara inför motgångar och är i behov av hjälp och stöd från omgivningen.

Hur din sisu yttrar sig beror på dina värderingar och din egen kompass. Sisu i fel händer kan få katastrofala följder, här nämner Emilia USA:s president Donald Trump och sisu i rätt händer kan skapa fantastiska resultat. Under parollen Sisu not silence kommer Emilia Lahti att springa över hela Nya Zealand för att uppmärksamma hur människor kan övervinna extrema motgångar. Hon vill inspirera andra till att skapa sin egen historia och inte vara bunden till det förflutna.
- Sisu är varken positivt eller negativt. Det är ett verktyg djupt inom dig som kan knuffa dig framåt och leda till positiva förändringar för dig själv och samhället.

KARIN SKOGLUND

 

Sidan uppdaterad 2017-12-01

Vad betyder sisu för dig?

Riikka Jääskeläinen

Vad är sisu för dig?

-För mig betyder sisu att ha en målsättning och inte släppa taget även om jag möter motgång och det är tufft. Det är motsatsen till att ge upp. Motgångar är till för att övervinnas tills en är i mål men en ska inte vara dum och försöka förgäves, sunt förnuft är också bra att ha.

Berätta om ett tillfälle då sisu hjälpt dig!

-Sisu hjälper mig att vara positiv varje dag i mitt jobb så jag kan omvandla klagomål till något jag kan förändra. Mitt jobb är att ansvara för utvecklingen av ett datasystem som många har synpunkter på. Sisu är en förutsättning för mig att lyckas i mitt jobb och utveckla datasystemet till det bättre.

 

Helge Artell

Vad är sisu för dig?

-Sisu är en inneboende urkraft som bara finns där när jag behöver den. När jag tar till min super-power tänker jag inte på att den är påkopplad utan den hoppar igång per automatik. Den är bra att ha och jag använder den ofta när det gäller fysisk prestation men sisu har även hjälpt mig i olika otippade tillstånd som sorg och förtvivlan.

Berätta om ett tillfälle då sisu hjälpt dig!

-Det första jag tänker på är när jag i somras cyklade Vätternrundan snabbare än någonsin utan att ha tränat särskilt mycket på grund av en skada. Jag tror att det var sisu men det kan också ha varit ren och skär glädje eller bara dumhet.

Riikka Jääskeläinen Foto: Karin Skoglund
Riikka Jääskeläinen Foto: Karin Skoglund
Helge Artell. Foto: Karin Skoglund
Helge Artell. Foto: Karin Skoglund
Lina Puranen Arkivbild: Johan Jeppsson
Lina Puranen Arkivbild: Johan Jeppsson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?