Romers röster måste höras mer i media, fler måste reagera mot antiziganism och kunskapen hos journalister måste öka. Det var några av de slutsatser som drogs på ett seminarium om mediebilden av romer som kommissionen medverkade i.
– Fler aktörer måste reagera på antiziganism. Där är den givna plattformen media som kan skapa det tryck som behövs för att sätta den här frågan på dagordningen, sa Heidi Pikkarainen, huvudsekreterare i Kommissionen mot antiziganism på seminariet ”Mediebilden av romer” som anordnades av Institutet för mediestudier den 20 oktober i Stockholm.
På seminariet presenterades studien ”Rom-register och brott på topp” av docenterna Anna Roosvall och Ester Pollack. De har gått igenom 500 artiklar om romer i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1995-2014. Majoriteten av artiklarna rör kriminalitet och fattigdom.
-Vår genomgång visar att romer har mycket liten kontroll över vad som sägs om dem. Media består nästan bara av artiklar där andra talar för romer, men romer får sällan själva komma till tals, sa Anna Roosvall.
Deras studie visar också att artiklar som nämner romer har ökat kraftigt de senaste fem åren och att de fokuserar mer på brott som begås mot romer, exempelvis hatbrott och Skånepolisens olagliga register över romer. Men fortfarande är romer som grupp mycket marginaliserad i media.
– Det visar sig också i forskningen – det finns mycket lite forskning om medias bild av romer, sa Ester Pollack.
Att media spelar roll för romers villkor var seminariedeltagarna överens om.
– Media var till exempel drivande i Jönköpingskravallerna 1948, där en mobb hetsades mot resandefolket i Jönköping. En helt annan rapportering hade kunnat leda till att makthavare varit tvungna att vidta åtgärder. Ett tydligt exempel på detta är Dagens Nyheters avslöjande av Skånepolisens massregistrering av romer, som är en av orsakerna till varför kommissionen tillsattes, sa Heidi Pikkarainen som också menade att medias rapportering måste bygga på kunskap om faktiska förhållanden.
– Det är oerhört viktigt med motbilder till de stereotypa föreställningar om romer som finns i samhället, fortsatte hon.
Lawen Mohtadi, journalist, författare och en av filmskaparna till ”Taikon” – om Katarina Taikons liv – pratade också om hur media och politik hör ihop.
– Under början av 60-talet kan man se ett skifte – fler journalister började skriva om romers ovärdiga levnadsvillkor, till exempel om bristen på tillgång till utbildning och om hur många romer tvingades bo i läger. Detta sammanföll sedan med flera politiska förändringar för romers rättigheter i form av exempelvis bostäder och bättre utbildning, sa hon.
Seminariedeltagarna menade att medier måste bli bättre på att skaffa sig kunskap om romer och antiziganism, att det måste finnas mer eftertänksamhet och att fler medier borde ha ett tydligare rättighetsperspektiv i artiklar som rör romer. Heidi Pikkarainen betonade dessutom vikten av att romers delaktighet i media ökar och att romers röster hörs.
– Radio Romano på Sveriges Radio, har en unik redaktion och ett unikt uppdrag som dessutom når många romer, sa hon.