Hatbrott är en del av många romers vardag och påfallande ofta är det barn som drabbas. Polisen måste nu agera mot antiziganistiska hatbrott för att fler romer ska få upprättelse, menar Kommissionen mot antiziganism, som i dag offentliggör en rapport om hatbrott mot romer.
– Det juridiska regelverket för att bekämpa hatbrott är i stort sett adekvat. Det är det praktiska arbetet när det gäller att tillämpa regelverket för att lagföra brott som inte är tillfredsställande. Polisen har här ett särskilt ansvar, säger Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism.
Rapporten ”Agera mot antiziganistiska hatbrott” är baserad på två studier som kommissionen har tagit initiativ till. I rapporten framkommer att mörkertalet är stort och statistik från Brottsförebyggande rådet visar att de antiziganistiska hatbrott som faktiskt anmäls sällan får en konkret uppföljning. Endast runt tre procent av anmälningarna om antiziganistiska hatbrott leder till åtal.
– Många romer drar sig för att anmäla kränkningar till Polisen då förtroendet är väldigt lågt. Det har sin grund i en antiziganistisk historia där polismyndigheter ofta haft en roll i att fördriva romer. Att så få anmälningar leder till konsekvenser är mot den bakgrunden naturligtvis allvarligt och påverkar ytterligare anmälningsbenägenheten hos romer, säger Erland Kaldaras, ledamot i kommissionen.
Rapporten visar att antiziganistiska hatbrott i hög utsträckning drabbar barn i deras närmiljö. I 15 procent av anmälningarna är barn målsägande. Det rör sig ofta om hot och ofredande från grannar. Rapporten visar också att hatbrotten mot romer ofta sker i allmänna miljöer och i vardagssituationer, där de flesta människor normalt känner sig trygga och säkra.
– Aktiviteter som för majoritetsbefolkningen är vardagliga rutiner, till exempel att gå och handla, tanka bilen eller ta bussen, innebär för många romer en risk att utsättas för kränkningar, säger Erland Kaldaras.
För utsatta EU-medborgare, många av dem romer, är våldet ett återkommande inslag i deras liv i Sverige och attackerna förefaller bli allt grövre. Vardagen präglas av ständig rädsla och oro för våld och kränkningar. Det kan handla om att grupper eller enskilda kastar stenar på dem, skär sönder deras tält, försöker sätta eld på deras tillhörigheter, spottar på dem eller hotar att döda dem.
I rapporten ger kommissionen flera rekommendationer och slår fast att Polisen måste ta hatbrott på större allvar. Det handlar exempelvis om att öka kunskapen om antiziganism hos Polisen för att myndigheten ska kunna identifiera hatbrottsmotiv i högre utsträckning och att Polisen etablerar förtroendeskapande arbetssätt och anställer personer med romsk språk- och kulturkompetens.
– Polisledningen måste nu visa att hatbrott på allvar prioriteras inom myndigheten. Det är endast genom att agera mot antiziganism som den historiska kontinuiteten av kränkningar och diskriminering kan brytas, säger Thomas Hammarberg.
Ladda ned ”Agera mot antiziganistiska hatbrott”
För mer information, kontakta Anneli Tillberg, utredningssekreterare, Kommissionen mot antiziganism: 072-520 83 30.
Om Kommissionen mot antiziganism: Regeringen har tillsatt Kommissionen mot antiziganism. Kommissionen ska komplettera och förstärka samhällets insatser mot antiziganism. Antiziganism är den fientlighet och de fördomar som specifikt riktar sig mot romer. Läs mer i kommittédirektiv 2014:47.