Utmaning hitta sina förfäder bland resandefolket

Resandefolket eller romanifolket har en lång historia i Sverige. Trots det är spåren efter dem svåra att hitta i äldre källor. Bo Lindwall, släktforskare och författare har i sin bok sammanställt hur man släktforskar om resande.

- Det som är mest utmärkande när man släktforskar om resande är att de ofta inte var kyrkbokförda och det pågick inpå 1930-talet. Det är mycket svårare och utmanande att forska om resandesläkter men tack vare Sveriges utvecklade byråkrati så finns det andra källor att gå till, säger Bo Lindwall som skrivit boken "Anor från landsvägen- hur jag finner mina förfäder bland resandefolket".

Många resande fick inte bosätta sig eller att skriva sig på orten. Det finns exempel på resande som kunde bo flera år på en platsutan att församlingen gav dem tillåtelse att folkbokföra sig. Andra exempel berättar om resande som ägde fastigheter men som ändå inte finns folkbokförda. Utan folkbokföring finns de inte i husförhörslängder, mantalslängder eller församlingsböcker.

Däremot kan de vara införda i födelseböckerna och dödböckerna men det kan vara i en socken som de råkade befinna sig i för tillfället. Istället för att bli inskriven i födelseboken kunde de få en lös födelseattest att ta med sig som de senare i livet kunde lämna in där de befann sig och blev på så sätt skrivna i den nya socknen. Ibland blev de också skrivna på egna uppgifter utifrån vad de själva berättade. Om man inte hittar information i varken födelseboken eller församlingsboken finns det andra källor, menar Bo Lindwall.
- En av de viktigaste källorna är landskanslierna, som är en del av dagens länsstyrelser, som utfärdade pass. Alla som reste utanför sin hemort var tvungna att ha pass. Antingen har resande hämtat ut pass eller så kan man hitta dem som häktade för lösdriveri.

Hur vet man att det är resande man hittar i arkiven?

-Framförallt att de inte finns där de ska finnas. Och så kan man se på deras yrken som är kopplat till livet som kring resande att de är resande.

Yrkena har skiftat över tid. På 1600-talet var många resande häktmakare, en typ av borgare med kringresande som yrke. På 1700-talet var det vanligt att resande var glas- och smideshandlare och på 1800-talet förekommer lumpsamlare och valackare. Men även nattmän och skarprättare. De sistnämnda behöver inte vara resande. Personer med dessa yrken förde ofta ett liknande leverne som resande och gifte sig med varandra. Andra benämningar på resande är krämare, kältring och skojare som kom att användas nedsättande.
- Egentligen kan man inte se på varken yrke eller namn om de är resande, menar Bo Lindwall.

Men vissa yrken och omständigheter som till exempel utfärdade pass för en hel familj är värda att vara särskilt uppmärksam på när man vill hitta sina förfäder bland resandefolket.

Resandefolkets ursprung är omtvistat. De första romerna kom till Sverige 1512 och kallade sig ”egyptsier”. Att resande ärvt sitt språk från sina romska förfäder är fastlagt. Under 1700- och 1800-talet användes orden ”zigenare” och ”tattare” som synonymer. När en ny grupp av romer kom på 1800-talet kallades de ”zigenare” och resande fick heta ”tattare”. Bo menar att det är säkert att resande inte är en socioekonomisk grupp. Det fanns andra grupper som var ute på vägarna och de kallades inte ”tattare”.
- Det finns resandefamiljer som uppstått genom att de börjat ge sig ut på vägarna och gift in sig i resandesläkter. Säkert är också att de sinter som kom i samband med 30-åriga kriget på 1600-taletfrån Tyskland finns bland resandefolkets förfäder liksom att de svenska resande är släkt med de finska romerna. Men bland förfäderna finns också nattmän, skarprättare och andra kring resandegrupper.

I dag har de resande endast lite romskt påbrå i sig genom generationer av ingifte med bland annat svenskar. Många resande lämnade också sin kultur, särskilt efter andra världskriget, menar Bo Lindwall.
- Det finns troligen fler resandeättlingar än resande idag. Många har velat dölja sitt ursprung. Först när de börjar släktforska får de veta att de har förfäder som är resande.

För Åsa Trollälven var det nästan så. Hon var gift med en man som också är resande men varken hon eller han kände till sin bakgrund på den tiden. När hon ville börja släktforska tyckte svärmor det var en dålig idé. Hon menade att det kan finnas saker som man inte vill ska komma fram. När Åsa av en tillfällighet fick veta att hennes mormor var resande började hon släktforska på sin mormors mormors sida där många förfäder var resande. Hon släktforskade även på sin före detta mans släkt och kunde hitta förfäder som var resande.
- Det är jätteroligt att släktforska. Jag glömmer både tid och rum och det är spännande att få veta mer om sig själv.

KARIN SKOGLUND

Sidan uppdaterad 2018-03-12

Fakta

Börja släktforska:

- Fråga släkten och ta reda på så mycket som möjligt.

- Kolla kyrkböckerna som finns digitalt:
Riksarkivets SVAR, https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

Arkivdigital, www.arkivdigital.se

- Kolla landskanslierna, nuvarande länsstyrelserna.

- Besök landsarkiven.

Åsa Trollälven. Foto: Privat
Åsa Trollälven. Foto: Privat

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?