"Vi ser att arbetet som bedrivs gör nytta"

Länsstyrelsen i Stockholm har överlämnat årets uppföljningsrapport i uppdraget att samordna och följa upp insatser inom strategin för romsk inkludering till regeringen. 

Årsrapporten visar bland annat att romska invånare direkt berörs av de insatser som utvecklingskommunerna genomför. Årsrapporten pekar även på att insatserna som sker i utvecklingskommunerna bidrar till att romers mångfacetterade kultur och historia blir en del av det offentliga rummet.

Det kvarstår dock mycket arbete för att uppnå strategins målsättning som lyder att ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en individ som inte är rom”.

Länsstyrelsen ska utgöra spindeln i nätet för arbetet som sker inom strategin. Detta görs bland annat genom att sprida erfarenheter och metoder, anordna konferenser och seminarier och även genom att verka för att fler aktörer får kunskap om hur de kan arbeta med frågan.

Den sjunde årsrapporten, som avser verksamhetsår 2018, lämnades in till regeringskansliet den 10 april. Den bygger på Länsstyrelsens arbete under året, myndigheters redovisningar, utvecklingskommunernas redovisningar om hur de arbetat samt Länsstyrelsens analys och rekommendationer för framtida arbete.

Årsrapporten visar att mycket av det arbete som bedrivs på central och lokal nivå inom strategin för romsk inkludering är kortsiktigt och projektbaserat. Frågan är inte tvärsektoriell och arbetet är sällan en del av den ordinarie verksamheten. Samordnare och brobyggare är relativt ensamma i sitt arbete, detta gör att arbetet i kommunerna är både sårbart och personbundet.

I årsrapporten gör Länsstyrelsen en analys av det genomförda arbetet och ger åtta rekommendationer för fortsatt arbete. En av dessa är att det bör inrättas ett nytt statsbidrag för kommuners arbete för romsk inkludering. Statsbidraget bör vara långsiktigt och likna det som finns för kommuner som ingår i förvaltningsområden för finska, samiska och meänkieli. Ett sådant långsiktigt statsbidrag bör ersätta den form av finansiering som pilot-och utvecklingskommuner har fått sedan 2012, och dessa kommuner bör ingå i det långsiktiga arbetet
- Vi ser att arbetet som bedrivs gör nytta men att det behöver spridas till fler kommuner, och de kommuner som redan är involverade behöver arbetsro, det vill säga långsiktig finansiering för att kunna driva utvecklingsarbete, säger Emmy Bornemark, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

MALIN A JUNKKA

 

Sidan uppdaterad 2019-05-24

Fakta

Utvecklingskommunerna under 2016–2020 är Gävle, Haninge, Stockholm, Uppsala och Borås. Myndigheterna som har särskilda uppdrag kring romsk inkludering är Arbetsförmedlingen, Boverket, Socialstyrelsen, Skolverket, Institutet för språk- och folkminnen och Kulturrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På www.minoritet.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?