Bengt Niska, STR-T, med Alice Bah Kuhnke och Mona Mörtlund under Tornedalingarnas dag. Arkivbild: Curt Persson

Stockholm kommer att ansöka snart

Sju kommuner är i dag förvaltningsområde för meänkieli. Stockholm kan bli nummer åtta. ”Vi kommer att ansöka inom kort”, säger Sissela Nordling Blanco, Stockholms stad.

Nordling Blanco (FI) är ansvarig för frågor om mänskliga rättigheter i Stockholms stad. Hon bekräftar att en ansökan ska skickas in.
- Jag är glad att Stockholm nu tar steget, säger hon och fortsätter:

Hon säger vidare:
- Det här är en viktig del i att stärka arbetet för minoriteterna och för mänskliga rättigheter. Det ger en förstärkt rätt inom förskola, äldreomsorg och till myndighetskontakter på sitt eget språk.

Stockholm har varit förvaltningsområde för finska sedan 2010. I höstas drog Stockholm på sig kritik från Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) när Stockholm förklarade sig vilja bli förvaltningsområde för samiska, men inte för meänkieli. Det ansågs orättvist.
- Det har funnits oklarheter kring vår kapacitet, förutsättningar att bli förvaltningsområde för två språk på en gång och kostnader och vi har helt enkelt tagit en sak i taget. Jag förstår STR:s besvikelse att det inte gått snabbare, men jag är å andra sidan glad att nu få till en förändring, säger Nordling Blanco.

Sju kommuner är förvaltningsområden för meänkieli, samtliga i Norrbotten. Det senaste att ansluta var Luleå som började arbetet 2018.

För Bengt Niska, ordförande för STR-T är det en stor och välkommen nyhet.
- Det här är en oerhört glad nyhet för oss. Vi har nu fått med både Norrbottens och Sveriges huvudstäder och det är en signal. Stockholm är vårt största distrikt, säger Niska och fortsätter:

- Det här kommer att betyda att språk och kultur inom meänkieli får en helt annan status. Det blir mer pengar till barn och äldre, det blir fler arrangemang ur den kulturella skatt som finns på meänkieli och vi kommer att bli mer synliga även för den del av befolkningen som inte talar språket.

Resan mot att Stockholm ska ansöka om att bli förvaltningsområde för meänkieli har varit krokig. Hösten 2017 deklarareade Stockholm att söka för att bli förvaltningskommun för samiska, men inte för meänkieli.
- När vi hörde att vi inte skulle föreslås gick vi i taket, säger Niska.

Han krävde och fick ett möte med kulturborgarrådet i Stockholm.
- Vi kunde då lägga fram fakta som att vi funnits länge i Stockholm, att vi är många och att behovet ska styra. Jag gissar att 25 000 i Luleå pratar meänkieli och att det är fler i Stockholm, säger Niska och tillägger:

- Jag tror att det mötet fick dem att vända.

Rut Niska Säfström är ordförande i STR-T:s Stockholmsavdelning, landets största. Den har 330 medlemmar och är aktiv. Föreningen jobbar med bland annat olika fester och after work, studiebesök, föredrag, språkvård och nättidningen Tornedalsbladet som kommer ut med fyra nummer varje år.

STR-T har kämpat i tre-fyra år för att få Stockholm att ansöka. Föreningsarbetet, som bedrivs i stort sett ideellt, skulle i så fall underlättas. Man har till exempel ingen egen lokal för styrelsemöten och måste inför varje event ansöka om pengar.
- Det är tungjobbat. En styrelsemedlem har föreningshandlingarna i en skokartong under sängen och i en garderob. Vi lånar möteslokaler av en bostadsrättsförening, säger Niska Säfström.

Man har klarat verksamheten tack vare samarbeten med Stockholms domkyrkoförsamling i Gamla Stan och Finlandsinstitutet.

En prioritering i Stockholm är att fånga upp unga, helst redan på BVC. Men innan dess, påminner Niska Säfström, är det val som kan påverka förutsättningarna.
- Vi hoppas på det bästa. Det vore toppen att bara få en lokal.

Stockholm är sedan tidigare förvaltningsområde för finska. Nu aviserar man sökning för både samiska och meänkieli och blir, om man godkänns, landets fjärde kommun som får samtliga dessa tre minoritetsspråk under sitt beskydd. Sedan tidigare finns på den listan Luleå, Gällivare och Kiruna.

I Kiruna har man lång erfarenhet och har jobbat in rutiner som Luleå och Stockholm skulle kunna använda. Det handlar om samråd och ansökningsförfaranden där föreningar och organisationer kan ansöka om stöd. Ansökningar diskuteras av alla minoriteter gemensamt.
- Vi har delfinansierat en ordlista för meänkieli. Språket har många varieteter och det är ett arbete som tagit några år. Det blir en bok så småningom och det här är ett bra exempel på ett bidrag som kommunen sannolikt inte skulle ha medverkat till om det inte varit för minoritetsspråksstödet, säger Susanne Hägglund, minoritetsspråkssamordnare på Kiruna kommun.

Innan den 31 mars ska Stockholm ha skickat in sin ansökan för att bli förvaltningsområde för meänkieli och samiska från 2019.

ANDERS BOSTRÖM

 

Sidan uppdaterad 2018-03-23